Blandat240117

.devcontainer/devcontainer.json

@@ -0,0 +1,29 @@
+// For format details, see https://aka.ms/devcontainer.json.
+
+{
+	"name": "KonCEPT-LaTeX",
+	// Or use a Dockerfile or Docker Compose file. More info: https://containers.dev/guide/dockerfile
+	"build": {
+		"dockerfile": "../Dockerfile"
+	},
+
+	// Features to add to the dev container. More info: https://containers.dev/features.
+	"features": {
+		"ghcr.io/devcontainers/features/github-cli:1": {}
+	},
+
+	"customizations": {
+		"vscode": {
+			"extensions": [
+				"editorconfig.editorconfig",
+				"james-yu.latex-workshop"
+			]
+		}
+	}
+
+	// Use 'postCreateCommand' to run commands after the container is created.
+	// "postCreateCommand": "sudo chmod a+x \"$(pwd)\" && sudo rm -rf /var/www/html && sudo ln -s \"$(pwd)\" /var/www/html"
+
+	// Uncomment to connect as root instead. More info: https://aka.ms/dev-containers-non-root.
+	// "remoteUser": "root"
+  }

BUILD.md

@@ -88,7 +88,7 @@ installeras.
 
 **Linux/Debian**
 
-<kbd>sudo apt-get update</kbd>
+<kbd>sudo apt update</kbd>
 
-<kbd>sudo apt-get install texlive texlive-lang-european texlive-science
-            texlive-fonts-recommended texlive-fonts-extra latexmk</kbd>
+<kbd>sudo apt install texlive texlive-extra-utils texlive-lang-european
+	texlive-science texlive-fonts-recommended texlive-fonts-extra latexmk</kbd>

CHANGELOG.md

@@ -15,12 +15,14 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0
 - Ett räkneexempel om frekvens i 1.6 gjort tydligare.
 - Flyttat Morsesignalering till en bilaga.
 - Flytta in bilaga Prefixomvandlingstabell i bilaga Måttenheter.
+- Ersatt Ursigram med Vågutbredningsprognoser.
 
 ### Fixat
 - Ordet _mod_ har lagts till i sakregistret.
 
 ### Borttaget
--
+- Text om integrationsgrad borttagen.
+- Avsnittssammanfattning om PLL-styrd kortvågstransceiver borttagen.
 
 ## [2.6.1] – 2023-11-14
 ### Tillagt

Dockerfile

@@ -1,10 +1,21 @@
-FROM alpine:3.19
+FROM ubuntu:22.04
 
-RUN apk add --no-cache \
-        make \
-        texlive \
-        texlive-xetex \
-        texmf-dist-fontsextra \
-        texmf-dist-latexextra \
-        texmf-dist-pictures \
-        texmf-dist-science
+ENV DEBIAN_FRONTEND=noninteractive
+
+RUN sudo apt-get --quiet update && \
+    sudo apt-get --quiet --assume-yes install \
+	texlive \
+	texlive-extra-utils \
+	texlive-lang-european \
+	texlive-science \
+	texlive-fonts-recommended \
+	texlive-fonts-extra \
+	latexmk \
+	tidy \
+	chktex \
+	octave \
+	gnuplot \
+	build-essentials \
+	language-pack-sv
+
+RUN localectl set-locale LANG="sv_SE.UTF-8"

koncept/chapter2-9.tex

@@ -27,27 +27,13 @@ \subsection{Allmänt om IC}
 Det kan också behövas flera IC i en strömkrets -- kanske med innehåll för en
 annan funktion.
 
-\subsection{Integrationsgrad}
-
-En integrerad krets är uppbyggd på en basplatta av halvledarmaterial -- ett chip.
+En integrerad krets är uppbyggd på en basplatta av halvledarmaterial -- ett
+chipp.
 På plattan framställs, med fototeknik eller etsning, kompletta eller nästan
 kompletta dioder, transistorer, resistorer och kondensatorer.
 Metoden, som kallas planarteknik, medger att många komponenter kan få plats på
 samma platta.
 
-Den snabba utvecklingen av produktionsmetoder för integrerade kretsar gör
-alltmer avancerade system möjliga och dessutom på allt mindre utrymme.
-Med avseende på integrationsgrad används följande begrepp.
-
-\begin{center}
-\begin{tabular}{lp{6cm}}
-SSI & Small Scale Integration innebär något 10-tal halvledare på samma chip. \\
-MSI & Medium Scale Integration innebär något 100-tal halvledare på ett chip. \\
-LSI & Large Scale integration innebär något 10000-tal halvledare på ett chip. \\
-VLSI & Very Large Scale Integration innebär 100000 eller fler halvledare. \\
-\end{tabular}
-\end{center}
-
 \subsection{Olika slags integrerade kretsar}
 
 Det finns stora sortiment av både standardiserade och speciella IC, varav det

koncept/chapter6-2.tex

@@ -307,22 +307,12 @@ \subsection{PLL-styrd kortvågstransceiver}
 Minnet blir ännu mer användbart, om det förutom frekvenser också kan lagra
 uppgifter till exempel om sändningsslag och andra inställningar.
 
-\newpage % layout
-\subsection{Sammanfattning}
-
 Till skillnad från den raka sändaren är den här beskrivna PLL-styrda
 transceivern mycket komplicerad.
-Den tekniska utvecklingen går fort.
-Nya, bättre och mer invecklade apparater utvecklas ständigt.
-Men det är inte alls nödvändigt att använda det senaste och mest
-avancerade inom apparattekniken för att utöva amatörradio.
-Det går mycket bra att börja med enkla medel och med liten ekonomisk insats.
+Nya, bättre och mer invecklade apparater har fortsatts att utvecklas.
 
-% \newpage % layout 
+Men det är inte alls nödvändigt att använda det senaste och mest avancerade inom
+apparattekniken för att utöva amatörradio.
+Det går mycket bra att börja med enkla medel och med liten ekonomisk insats.
 Det finns ett stort utbud av begagnade apparater som i olika avseenden
 är konkurrenskraftiga med senare konstruktioner.
-Det ligger i amatörradions traditioner att ta tillvara tillgänglig
-utrustning och förbättra denna efter bästa förmåga.
-
-Ytterst beror resultatet och framgången mest på radiooperatörens
-skicklighet, val av frekvens, antenn och tillfälle.

koncept/chapter8-3.tex

@@ -244,51 +244,31 @@ \subsection{Lägsta användbara frekvens (LUF)}
   \end{center}
 \end{figure*}
 
-\subsection{Vågutbredningsförutsägelser}
-\index{vågutbredningsförutsägelser}
-\index{vågutbredning!förutsägelser}
+\subsection{Vågutbredningsprognoser}
+\index{vågutbredningsprognoser}
+\index{vågutbredning!prognoser}
 \index{vågutbredning!propagation forecasts}
-\index{ursigram}
-\index{URSI}
-\index{Union Radio-Scientifique Internationale (URSI)}
-
-Det görs regelmässiga förutsägelser av de jonosfäriska förhållandena.
-Fortlöpande fysiska observationer, statistisk och matematisk bearbetning ligger
-till grund för förutsägelserna, vilka bland annat utnyttjas för att planera
-radiotrafiken.
-Vågutbredningsförutsägelser (eng. \emph{propagation forecasts}) som ger
-upplysningar om de lämpligaste frekvenserna och tiderna för olika
-förbindelsesträckor görs av både civila och militära institutioner.
-Tidigare meddelades sådana förutsägelser i offentliga publikationer samt i
-amatörradions tidskrifter och bulletiner.
-
-Idag finns i stort sett alla vågutbredningsförutsägelser, data över
-solaktiviteten och information om det geomagnetiska fältet fritt tillgängligt på
-internet.
-
-En sökning på nätet efter \emph{propagation forecast ham radio} ger träffar på
-många webbplatser.
-SSA:s webbplats har i högermarginalen information om \emph{solar terrestrial data}
-och \emph{calculated conditions}.
-
-Förr var vågutbredningsförutsägelser endast tillgängliga som \emph{Ursigram} som
-skickades per telex eller brev från \emph{Union Radio-Scientifique
-Internationale (URSI)}.
-
-Ursigrammen kunde erhållas genom ett dyrt årsabonnemang och de innehöll aktuella
-mätvärden såsom solfläckstal \(R\), \qty{10}{\centi\metre} solflux \(F\),
-magnetiskt index \(K\) och gränsdämpningsvärden.
-De kunde även innehålla anvisningar om särskilda händelser (flares,
-magnetstormar, polarkalott absorption, Mögel-Dellinger-effekter och liknande).
-
-Bild~\ssaref{fig:bildII7-9} visar en radioprognos för juni 1997 ur SSA:s
-medlemstidning QTC.
-Tabellen i bilden visar sannolikheten i procent för att få förbindelse på de
-olika kortvågsbanden från Sverige till andra länder och världsdelar.
-
-Trots sin höga ålder ger tabellen en bild över hur möjligheten att få en
-förbindelse på kortvåg varierar med frekvens och tid på dygnet.
-Observera även det låga solfläckstalet SSN (Sun Spot Number).
 
+Det finns ett brett utbud av datorprogram och webbsidor som ger
+vågutbredningsprognoser och observationer som underlättar för att förstå vilka
+frekvenser som kan vara aktuella för DX-trafik och när på dygnet som
+förhållandena är bäst.
+Verktygen är av två typer: långtidsprognoser och ''rymdväderobservationer''.
+Verktygen för långtidsprognoser har utvecklats under många decennier för att
+till exempel kunna ta fram frekvensscheman för utlandsprogrammen på kortvåg.
+Det mest kända verktyget är VOACAP, ursprungligen framtaget för Voice of America
+(VOA).
+VOACAP har fått ett fantastiskt fint webbgränssnitt för radioamatörer av
+Jari/OH6BG.
+Verktygen fungerar så att man matar in solaktiviteten och tidpunkten.
+Baserat på en medeljonosfär beräknar verktyget en förväntad MUF och signalstyrka
+på olika band.
+Solaktiviteten uttrycks i form av solfläckstalet (eng. \emph{Sun Spot Number, SSN}).
+SSN får man fram genom att observera solen och räkna antalet fläckar.
+SSN publiceras på internet dagligen på många olika internetsidor.
+Ett annat mått, som är nära korrelerat med solfläckstalet är solflödet (eng.
+solar flux) som antingen mäts i \unit{\watt\per\metre\squared} eller med hjälp
+av ett index, SFI (eng. \emph{Solar Flux Index}).
+Ett SFI på 100 motsvarar en genomsnittlig solaktivitet.
 
 %%\largefig{images/cropped_pdfs/bild_2_7-09.pdf}{Radioprognos för amatörradiobanden på kortvåg}{fig:bildII7-9}