SverigesSandareamatorer · sm5phu · Mar 11, 2024 · Feb 29, 2024 · Feb 29, 2024 · Mar 2, 2024
diff --git a/README.md b/README.md
@@ -44,8 +44,8 @@ själv. Instruktioner finns i filen [BUILD.md](BUILD.md).
 
 ## Serverbyggd PDF
 
-**Hämta det senaste bygget:**
-**[Lista med byggen](https://github.com/SverigesSandareamatorer/SSA-Akademin/actions?query=branch%3Amaster+)**
+Lista med de senaste byggena finns i
+[GitHub Actions](https://github.com/SverigesSandareamatorer/SSA-Akademin/actions?query=branch%3Amaster+).
 
 
 # Bidra till projektet

diff --git a/koncept/chapter1-4.tex b/koncept/chapter1-4.tex
@@ -144,8 +144,8 @@ \subsubsection{Telefon}
 Därmed varierar talströmmen genom mikrofonen.
 
 Hörtelefonen består av en elektromagnet och ett membran av mjukjärn.
-Variationer i talströmmen genom mikrofonen passerar även hörtelefonen och får dess
-magnetfält att variera.
+Variationer i talströmmen genom mikrofonen passerar även hörtelefonen och får
+dess magnetfält att variera.
 Hörtelefonens membran alstrar då trycksvariationer, det vill säga ljud.
 
 \subsubsection{Elektromagnetiskt relä}

diff --git a/koncept/chapter1-6.tex b/koncept/chapter1-6.tex
@@ -103,8 +103,8 @@ \subsection{Period}
 \label{period}
 
 En period har passerat, när en storhet (spänning, ström osv.) återtagit samma
-tillstånd eller värde efter att ha gjort en fullständig växling, till exempel en hel
-pendelrörelse eller ett helt varv vid rotation.
+tillstånd eller värde efter att ha gjort en fullständig växling, till exempel en
+hel pendelrörelse eller ett helt varv vid rotation.
 
 \newpage
 \subsection{Periodtid T}

diff --git a/koncept/chapter1-7.tex b/koncept/chapter1-7.tex
@@ -149,8 +149,8 @@ \subsubsection{Termiskt brus}
 Brus skapar en variation i spänning och ström, som illustreras i bild
 \ssaref{fig:BildII1-34}.
 
-I dagligt tal pratar man dock bara om \emph{vitt brus} (eng.
-\emph{white noise}) eller \emph{brus}.
+I dagligt tal pratar man dock bara om \emph{vitt brus} (eng. \emph{white noise})
+eller \emph{brus}.
 Med vitt brus menas brus som inte ''färgats'', och det betyder i det här
 sammanhanget att det har samma amplitud för alla frekvenser, så som illustreras
 i bild~\ssaref{fig:BildII1-35}.

diff --git a/koncept/chapter10-2.tex b/koncept/chapter10-2.tex
@@ -1,4 +1,3 @@
-%\newpage
 \section{Störningar i elektronik}
 \index{Electromagnetic Interference (EMI)}
 \index{EMI}
@@ -58,7 +57,6 @@ \subsection{Intermodulation}
 \emph{intermodulation} och kan höras som falska signaler i en mottagare.
 (se även kapitel~\ssaref{intermodulation})
 
-% \newpage
 \subsection{LF-detektering}
 \harecsection{\harec{a}{9.1.4}{9.1.4}}
 \index{störning!LF-detektering}

diff --git a/koncept/chapter10-4.tex b/koncept/chapter10-4.tex
@@ -80,7 +80,6 @@ \subsection{Lågpassfilter}
 
 \mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_9-03.pdf}{Högpassfilter för VHF/UHF-mottagare}{fig:bildII9-3}
 
-%\newpage
 \subsection{Högpassfilter}
 \label{subsec:hoegpassfilter}
 \index{högpassfilter}
@@ -104,7 +103,6 @@ \subsection{Högpassfilter}
 Koaxialkablar med täta skärmar och rätt monterade anslutningskontakter är också
 viktigt för en lyckad avstörning.
 
-%\clearpage
 \mediumplustopfig{images/cropped_pdfs/bild_2_9-05.pdf}{Spärrfilter för mottagare}{fig:bildII9-5}
 \mediumplustopfig{images/cropped_pdfs/bild_2_9-04.pdf}{Ingångsimpedansen i resonanskretsar}{fig:bildII9-4}
 

diff --git a/koncept/chapter13-4.tex b/koncept/chapter13-4.tex
@@ -42,8 +42,10 @@ \subsection{Internationella nödfrekvenser}
 	om radioutrustning på fartyg} TSFS 2009:95 \cite[\S22]{TSFS2009:95}.
 (Läs mer om nödfrekvens i avsnitt~\ssaref{subsec:noedtrafik})
 
+\begin{historiabox}
 Kustradion i Sverige upphörde med sin radiopassning, vakthållning, av frekvensen
 i början av 2005 och US Coast Guard slutade radiopassningen i augusti 2013.
+\end{historiabox}
 
 \begin{center}
 \begin{minipage}{0.19\columnwidth}

diff --git a/koncept/chapter2-1.tex b/koncept/chapter2-1.tex
@@ -2,7 +2,7 @@ \section{Resistorn}
 \harecsection{\harec{a}{2.1}{2.1}}
 \index{resistor}
 \index{resistans}
-\label{resistorn}
+\label{sec:resistorn}
 
 \subsection{Allmänt}
 
@@ -397,7 +397,8 @@ \subsubsection{Färgmärkning av resistorer}
 toleransen.
 Ofta är det sista bandet också tryckt med en viss distans från de andra banden.
 
-Om färgkoden har n stycken band kan man beskriva den med tabell~\ssaref{tab:rcolors} nedan.
+Om färgkoden har n stycken band kan man beskriva den med
+tabell~\ssaref{tab:rcolors} nedan.
 
 \begin{table}[H]
 \begin{tabular}{lrrr}

diff --git a/koncept/chapter2-4.tex b/koncept/chapter2-4.tex
@@ -1,4 +1,3 @@
-%\newpage
 \mediumtikz{
       \begin{circuitikz}
         \draw

diff --git a/koncept/chapter2-5.tex b/koncept/chapter2-5.tex
@@ -84,7 +84,6 @@ \subsubsection{Diod i strömkrets}
 En diods katod märks ut med ett streck på eller en markering i höljet som ska
 motsvara strecket framför pilen i diodens schemasymbol.
 
-% \newpage
 \subsubsection{Diodens ström-spänningsförhållande}
 
 \mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-13.pdf}{Halvledardiodens karaktäristik}{fig:BildII2-13}

diff --git a/koncept/chapter2-6.tex b/koncept/chapter2-6.tex
@@ -37,7 +37,6 @@ \subsection{Allmänt}
 NPN-transistorer (bipolära), PNP-\-tran\-sistorer (bipolära) och
 FET-transistorer (fälteffekt-).
 
-%\newpage
 \subsection{NPN-transistorer}
 \harecsection{\harec{a}{2.6.1b}{2.6.1b}}
 \index{NPN-transistor}
@@ -75,8 +74,6 @@ \subsubsection{Spärrzonerna}
   \end{center}
 \end{figure*}
 
-%%\clearpage
-
 \subsubsection{Spänningskällan \(U_{BE}\)}
 
 Bild~\ssaref{fig:BildII2-17} mitten visar att mellan bas och emitter finns en

diff --git a/koncept/chapter2-9.tex b/koncept/chapter2-9.tex
@@ -225,9 +225,9 @@ \subsubsection{Positiv (icke-inverterande) förstärkning med op-amp}
 frekvenser.
 
 \subsubsection{Negativ (inverterande) förstärkning med op-amp}
-\label{inverterande förstärkning}
-\label{virtuell jord}
-\label{jordning!virtuell}
+\index{inverterande förstärkning}
+\index{virtuell jord}
+\index{jordning!virtuell}
 
 Kopplingen i bild~\ssaref{fig:BildII2-47} ger en negativ förstärkning.
 

diff --git a/koncept/chapter3-1.tex b/koncept/chapter3-1.tex
@@ -677,8 +677,8 @@ \subsection{Impedans}
 
 \mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_3-13.pdf}{Spänningar i seriekrets L+C+R}{fig:BildII3-13}
 
-I bild~\ssaref{fig:BildII3-13} tänker vi oss att vektorerna i systemet vrider sig moturs med vinkelhastigheten
-\(\omega = 2\pi f\) där \(f\) är frekvensen.
+I bild~\ssaref{fig:BildII3-13} tänker vi oss att vektorerna i systemet vrider
+sig moturs med vinkelhastigheten \(\omega = 2\pi f\) där \(f\) är frekvensen.
 Eftersom vektorerna har samma frekvens, så är vektorernas lägen inbördes samma.
 Ögonblicksvärdet av respektive vektorer följer en sinuskurva.
 
@@ -989,8 +989,8 @@ \subsubsection{Resonansfallet i en parallellkrets}
 Inne i en parallellkrets i resonans cirkulerar alltså en stark ström,
 som endast begränsas av kretsens resistans.
 
-Bild~\ssaref{fig:BildII3-18} visar en parallellkrets där induktorn har resistansen
-\(r_L\) och kondensatorn antas vara förlustfri.
+Bild~\ssaref{fig:BildII3-18} visar en parallellkrets där induktorn har
+resistansen \(r_L\) och kondensatorn antas vara förlustfri.
 Vidare förutsätts att kretsen är i resonans.
 
 Vid resonans kan termen \(X_C - X_L = 0\) bytas mot \(r_L\) i formeln

diff --git a/koncept/chapter3-10.tex b/koncept/chapter3-10.tex
@@ -302,7 +302,7 @@ \subsection{Antivikningsfilter}
 
 \subsection{Fouriertransform och FFT}
 \harecsection{\harec{a}{3.8.2}{3.8.2}}
-\index{Fouriertransform}
+\index{Fouriertransform (FT)}
 \index{Fourier!DFT}
 \index{Fourier!FFT}
 \index{diskret fouriertransform}

diff --git a/koncept/chapter3-6.tex b/koncept/chapter3-6.tex
@@ -1,4 +1,3 @@
-%\newpage
 \section{Oscillatorer}
 \harecsection{\harec{a}{3.6}{3.6}}
 \index{oscillator}

diff --git a/koncept/chapter3-7.tex b/koncept/chapter3-7.tex
@@ -1,5 +1,3 @@
-% \newpage
-% \nobalance
 \section{Kristalloscillatorer}
 \harecsection{\harec{a}{3.6.4}{3.6.4}}
 \index{kristalloscillator}

diff --git a/koncept/chapter3-8.tex b/koncept/chapter3-8.tex
@@ -204,8 +204,8 @@ \subsection{Jämförelse av blandare}
 transistorer (bipolära, FET, MOSFET), men det skulle leda för långt
 att gå in på alla olika lösningar.
 Mer om hur frekvensblandning används för demodulering och modulering finns att
-läsa i kapitel~\ssaref{mottagare} om mottagare och i kapitel~\ssaref{sändare} om
-sändare.
+läsa i kapitel~\ssaref{ch:mottagare} om mottagare och i kapitel~\ssaref{sändare}
+om sändare.
 
 \subsection{Icke önskade övertoner och blandningsprodukter}
 
@@ -230,9 +230,9 @@ \subsection{Icke önskade övertoner och blandningsprodukter}
 Ut från blandaren finner vi ingångsfrekvensen \\ \qty{136}{\mega\hertz} och dess
 övertoner \qty{272}{\mega\hertz}, \qty{408}{\mega\hertz} och så vidare såväl som
 VFO-signalen och dess övertoner.
-På bilden är VFO-frekvensen \qty{8}{\mega\hertz} och dess övertoner inritade, det
-vill säga \qty{16}{\mega\hertz}, \qty{24}{\mega\hertz}, \qty{32}{\mega\hertz} och
-så vidare.
+På bilden är VFO-frekvensen \qty{8}{\mega\hertz} och dess övertoner inritade,
+det vill säga \qty{16}{\mega\hertz}, \qty{24}{\mega\hertz},
+\qty{32}{\mega\hertz} och så vidare.
 
 Tyvärr bildar också de båda ingångssignalernas övertoner
 blandningsprodukter vilket bilden visar.

diff --git a/koncept/chapter3-9.tex b/koncept/chapter3-9.tex
@@ -10,7 +10,8 @@ \subsection{Allmänt}
 signal, sägs bärvågen bli modulerad.
 Detta förlopp kallas modulation.
 Vad som då händer behandlas främst i avsnitt~\ssaref{modulation}, med
-tillämpningar i kapitel~\ssaref{sändare} och delvis i kapitel~\ssaref{mottagare}.
+tillämpningar i kapitel~\ssaref{sändare} och delvis i
+kapitel~\ssaref{ch:mottagare}.
 
 En anordning för modulation kallas för modulator.
 En modulator kan ingå som en funktion i sändare, mottagare med flera system.
@@ -187,5 +188,5 @@ \subsection{Fasmodulation}
 % \mediumfig[0.8]{images/cropped_pdfs/bild_2_3-92.pdf}{Alstring av G3E (PM)}{fig:BildII3-92}
 
 Bild~\ssaref{fig:BildII3-92} visar alstring av G3E (PM).
-Liksom vid frekvensmodulation kan till exempel en kapacitansdiod användas för att
-med en modulerande signal påverka resonansfrekvensen i en krets.
+Liksom vid frekvensmodulation kan till exempel en kapacitansdiod användas för
+att med en modulerande signal påverka resonansfrekvensen i en krets.
diff --git a/koncept/chapter4-1.tex b/koncept/chapter4-1.tex
@@ -267,8 +267,8 @@ \subsection{Sammankoppling av apparater}
 genom att det stör funktionen indirekt.
 
 Ett försök att minska störningen är förstås att försöka minska \(Z_1\) och
-\(Z_2\) genom att göra motståndet mindre, till exempel genom kortare kablar eller
-grövre kablar.
+\(Z_2\) genom att göra motståndet mindre, till exempel genom kortare kablar
+eller grövre kablar.
 Detta fungerar givetvis, men enbart till en viss praktisk gräns.
 
 Det här illustrerar grunden i hur \emph{jordbrum} (eng. \emph{hum}) brukar

diff --git a/koncept/chapter5-2.tex b/koncept/chapter5-2.tex
@@ -34,7 +34,6 @@ \subsection{Mottagare med kristalldetektor}
 Signalspänningen över resonanskretsen är störst när dess resonansfrekvens och
 antennströmmens frekvens är lika.
 
-% \newpage
 \mediumfig[0.45]{images/cropped_pdfs/bild_2_4-02.pdf}{Selektion i detektormottagare}{fig:bildII4-2}
 
 Överst i bild~\ssaref{fig:bildII4-2} ser man att mottagaren är inställd på

diff --git a/koncept/chapter5-8.tex b/koncept/chapter5-8.tex
@@ -86,7 +86,6 @@ \subsection{AGC vid SSB (J3E)}
 I moderna mottagare finns det ofta en omkopplare eller justering för olika
 tidskonstanter.
 
-%\newpage % Layout
 \subsection{AGC vid CW (A1A)}
 \index{CW}
 \index{AGC}
@@ -118,7 +117,6 @@ \subsection{AGC vid FM (F3E)}
 Amplitudmodulerade störningar, som till exempel de från tändgnistor i
 förbränningsmotorer, har liten påverkan vid tillräckligt stark nyttosignal.
 
-% \newpage % layout
 \subsection{Signalstyrkemätare (S-meter)}
 \harecsection{\harec{a}{4.3.9}{4.3.9}}
 \index{signalstyrkemätare}

diff --git a/koncept/chapter5-9.tex b/koncept/chapter5-9.tex
@@ -15,7 +15,6 @@ \subsection{Närliggande kanaler}
 filtrera med branta flanker och god undertryckningsförmåga.
 Detta är en del av många att ha goda så kallade stor-signal-egenskaper.
 
-% \newpage % layout
 \subsection{Selektivitet}
 \harecsection{\harec{a}{4.4.2}{4.4.2}}
 \index{selektivitet}
@@ -245,7 +244,6 @@ \subsubsection{MF-bandbredd vid SSB (J3E)}
   I alla händelser blir basen eller diskanten på nyttosignalen avskuren,
   beroende på var denna ligger i frekvens.
 
-% \newpage % layout
 \item \emph{Passband-tuning.}
   Om det finns störande sändare både över och under i frekvens, går det inte
   att skära bort störningarna med ett enkelt MF-skift, eftersom antingen den

diff --git a/koncept/chapter7-6.tex b/koncept/chapter7-6.tex
@@ -632,4 +632,3 @@ \subsection{För- och nackdelar med avstämd matarledning}
 \end{itemize}
 
 \tallfig[0.35]{images/cropped_pdfs/bild_2_6-36.pdf}{Antennkopplare}{fig:bildII6-36}
-
diff --git a/koncept/chapter9-2.tex b/koncept/chapter9-2.tex
@@ -563,16 +563,16 @@ \subsection{Signalgeneratorn}
 modulationsgraden för AM, eller deviationen för FM-signalen.
 
 \subsection{Nätverksanalysator}
-\label{nätverksanalysator}
-\label{network analyzer}
-\label{antennanalysator}
-\label{skalär nätverksanalysator}
-\label{Scalar Network Analyzer (SNA)}
-\label{SNA}
-\label{tracking generator}
-\label{vektornätverksanalysator}
-\label{Vector Network Analyzer (VNA)}
-\label{VNA}
+\index{nätverksanalysator}
+\index{network analyzer}
+\index{antennanalysator}
+\index{skalär nätverksanalysator}
+\index{Scalar Network Analyzer (SNA)}
+\index{SNA}
+\index{tracking generator}
+\index{vektornätverksanalysator}
+\index{Vector Network Analyzer (VNA)}
+\index{VNA}
 
 En \emph{nätverksanalysator} (eng. \emph{network analyser}) används för att
 mäta hur mycket signal som går igenom en koppling, till exempel filter eller

diff --git a/koncept/mottagare.tex b/koncept/mottagare.tex
@@ -1,5 +1,5 @@
 \chapter{Mottagare}
-\label{mottagare}
+\label{ch:mottagare}
 \index{mottagare}
 
 Energin i de elektromagnetiska magnetfält, som omger oss, alstrar högfrekventa