Skip to content
New issue

Have a question about this project? Sign up for a free GitHub account to open an issue and contact its maintainers and the community.

By clicking “Sign up for GitHub”, you agree to our terms of service and privacy statement. We’ll occasionally send you account related emails.

Already on GitHub? Sign in to your account

Ersatt fyra bilder i kapitel två med hjälp av circuitikz #696

Merged
merged 2 commits into from
Jan 31, 2024
Merged
Show file tree
Hide file tree
Changes from 1 commit
Commits
File filter

Filter by extension

Filter by extension

Conversations
Failed to load comments.
Loading
Jump to
Jump to file
Failed to load files.
Loading
Diff view
Diff view
62 changes: 56 additions & 6 deletions koncept/chapter2-5.tex
Original file line number Diff line number Diff line change
Expand Up @@ -99,16 +99,31 @@ \subsubsection{Diodens ström-spänningsförhållande}
förlusteffekt. Denna värmer upp dioden. Vid för hög temperatur förstörs
kristallstrukturen.
En kiselkristall kan klara upp till \qty{200}{\degreeCelsius} medan en
germaniumkristall bara klarar \qty{75}{\degreeCelsius}.

\smallfig[0.25]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-14.pdf}{Schemasymboler för dioder}{fig:BildII2-14}
germaniumkristall bara klarar \qty{75}{\degreeCelsius}.\\

\smalltikz{
\begin{circuitikz}[american voltages]
% diodetyper bild 2.16
% diod
\draw (0,0) to [D-, a_=$1$, l2^=K and A] (0,1);
% zenerdiod
\draw (1.5,0) to [zD-, l_=$2$] (1.5,1);
% kapacitansdiod
\draw (3,0) to [VC-, l_=$3$] (3,1);
% lysdiod
\draw (4.7,0) to [leD-, l_=$4$] (4.7,1);
\end{circuitikz}
}{Schemasymboler för dioder}{fig:BildII2-14}

\newpage
\subsection{Diodtillämpningar}
\harecsection{\harec{a}{2.5.1.1}{2.5.1.1}}

Bild~\ssaref{fig:BildII2-14} illustrerar flera olika schemasymboler för dioder.

Bild~\ssaref{fig:BildII2-14} illustrerar flera olika schemasymboler för dioder.\\
1 Diod allmän symbol med Katod och Anod\\
2 Zenerdiod\\
3 Kapacitansdiod\\
4 Lysdiod (LED)\\

% \noindent
Likriktning är den vanligaste tillämpningen för dioder (se
Expand Down Expand Up @@ -175,7 +190,42 @@ \subsubsection{Lysdioder (LED)}
\subsection{Vakuumdioden i jämförelse med halvledardioden}

% \smallfig[0.45]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15}
\mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15}
%\mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15}

\smalltikz{
\begin{circuitikz}[american voltages]
% dioder polarisering bild 2.17
% passriktning
%vakuumdiode
\draw (0,0) node[diodetube]{};
\draw (0,1) to (2,1);
\draw (2,1) to [R, a^=$R$] (2,-1);
\draw (2,-1) to [american voltage source] (-0.3,-1);
%diod
\draw (6,1) to [D-] (4,1);
\draw (4,1) to (4,-1);
\draw (6,1) to [R, a^=$R$] (6,-1);
\draw (6,-1) to [american voltage source] (4,-1);
\end{circuitikz}\\
Passriktning\\

\begin{circuitikz}[american voltages]
% dioder polarisering bild 2.17
% Spärriktning
%vakuumdiod
\draw (0,0) node[diodetube]{};
\draw (0,1) to (2,1);
\draw (2,1) to [R, a^=$R$] (2,-1);
\draw (-0.3,-1) to [american voltage source] (2,-1);
%diod
\draw (6,1) to [D-] (4,1);
\draw (4,1) to (4,-1);
\draw (6,1) to [R, a^=$R$] (6,-1);
\draw (4,-1) to [american voltage source] (6,-1);
\end{circuitikz}\\
Spärriktning\\

}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15}

Bild~\ssaref{fig:BildII2-15} visar principen för hur de båda diodtyperna ingår i
en strömkrets.
Expand Down
40 changes: 36 additions & 4 deletions koncept/chapter2-6.tex
Original file line number Diff line number Diff line change
Expand Up @@ -4,21 +4,42 @@ \section{Transistorn}
\label{transistorn}
\index{transistor}

\smallfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-16.pdf}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16}
%\smallfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-16.pdf}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16}

\smalltikz{
\begin{circuitikz}[american,]
phieri marked this conversation as resolved.
Show resolved Hide resolved
% transistortyper bild 2.18
% npn transistor med markerade anslutningar
\draw (0,0) node[npn, tr circle=true](npn){NPN};
\draw (npn.E) node[below]{E};
\draw (npn.C) node[above]{C};
\draw (npn.B) node[left]{B};
%pnp transistor med markerade anslutningar
\draw (3,0) node[pnp, tr circle=true](pnp){PNP};
\draw (pnp.C) node[below]{C};
\draw (pnp.E) node[above]{E};
\draw (pnp.B) node[left]{B};
%jfet transistor med markerade anslutningar
\draw (6,0) node[njfet, tr circle=true](njfet){FET};
\draw (njfet.E) node[below]{S};
\draw (njfet.C) node[above]{D};
\draw (njfet.G) node[left]{G};
\end{circuitikz}
}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16}

\subsection{Allmänt}
\label{transistor_allmänt}

En transistor består av skikt av dopade halvledarelement som sammanfogats.
Vanligt är två N-skikt och ett mellanliggande P-skikt (NPN-transistor) eller två
P-skikt och ett mellanliggande N-skikt (PNP-transistor).
Skikten är försedda med anslutningar.
Skikten är försedda med anslutningar.\\

Bild~\ssaref{fig:BildII2-16} visar schemasymboler för de vanliga tran\-sistor\-typerna
NPN-transistorer (bipolära), PNP-\-tran\-sistorer (bipolära) och
FET-transistorer (fälteffekt-).

\newpage
%\newpage
\subsection{NPN-transistorer}
\harecsection{\harec{a}{2.6.1b}{2.6.1b}}
\index{NPN-transistor}
Expand Down Expand Up @@ -149,7 +170,18 @@ \subsubsection{Allmänt}
men dessa typer har en relativt låg ingångsimpedans och därför högre styrström.
Man säger därför att de är strömstyrda.

\smallfig[0.15]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-20.pdf}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20}
%\smallfig[0.15]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-20.pdf}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20}

\smalltikz{
\begin{circuitikz}[american,]
% transistortyper bild 2.23
%jfet transistor med markerade anslutningar
\draw (6,0) node[njfet, tr circle=true](njfet){};
\draw (njfet.E) node[below]{S};
\draw (njfet.C) node[above]{D};
\draw (njfet.G) node[left]{G};
\end{circuitikz}\\
}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20}

Bild~\ssaref{fig:BildII2-20} anger en schemasymbol för en FET.

Expand Down
Loading