Blandat 26/9 -23

CHANGELOG.md

@@ -9,7 +9,7 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0
 - Nytt experimentellt byggmål för ebok i EPUB-format.
 
 ### Ändrat
--
+- Förbättrade texter om simplex och halvduplex.
 
 ### Fixat
 - Rättat enstaka tecken på många ställen i boken.
@@ -19,9 +19,6 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0
 ### Borttaget
 -
 
-### Ändrat
-- Förbättrade texter om simplex och halvduplex.
-
 ## [2.6.0] – 2023-03-22
 ### Ändrat
 - Makron ändrade till de för siunitx 3.0.

koncept/appendix-beskrivningskoder.tex

@@ -69,7 +69,7 @@ \section{Bandbredd}
 	\qty{2,4}{\kilo\hertz}  & skrivs & 2K40 \\
 	\qty{25,3}{\hertz}      & skrivs & 25H3 \\
 	\qty{6}{\kilo\hertz}    & skrivs & 6K00 \\
-	\qty{180}{\kilo\hertz}  & skrivs & 181K \\
+	\qty{180}{\kilo\hertz}  & skrivs & 180K \\
 	\qty{6,25}{\mega\hertz} & skrivs & 6M25 \\
 \end{tabular}
 \end{center}

koncept/chapter1-4.tex

@@ -227,8 +227,8 @@ \subsection{Skärmning av magnetiska fält}
 \index{magnetiska fält!skärmning}
 \label{elektromagnetisk skärmning}
 
-I grunden finns det två slags fält, det elektriska och det magnetiska. Det
-finns även elektromagnetiska fält som är sammansatta av båda dessa.
+I grunden finns det två slags fält, det elektriska och det magnetiska.
+Det finns även elektromagnetiska fält som är sammansatta av båda dessa.
 Fält kan vara permanenta eller rörliga, varav här avses de rörliga.
 Ett rörligt magnetiskt fält genererar ett elektriskt fält.
 Omvänt generar ett rörligt elektriskt fält ett rörligt magnetiskt fält.

koncept/chapter1-8.tex

@@ -797,9 +797,10 @@ \subsubsection{Frekvensskiftsmodulation -- FSK}
 såsom Bell 103.
 
 Eftersom varje växling mellan frekvenser ger avbrott i bägge signalerna, likt
-nycklingen i CW, så kommer de att skapa sidband. Av det skälet filtrerar man
-gärna signalen, och använder man ett Gaussiskt filter får man
-\emph{Gaussian Frequency Shift Keying (GFSK)} som används av till exempel GSM-telefoni.
+nycklingen i CW, så kommer de att skapa sidband.
+Av det skälet filtrerar man gärna signalen, och använder man ett Gaussiskt
+filter får man \emph{Gaussian Frequency Shift Keying (GFSK)} som används av till
+exempel GSM-telefoni.
 
 Man kan använda fler än två frekvenser, till exempel används fyra frekvenser i
 Continuous 4 level FM (C4FM), i Phase 1 radios, i Project 25 samt Fusion.
@@ -1002,8 +1003,9 @@ \subsubsection{Symboltakt -- Baud rate}
 \index{enheter!baud (Bd)}
 
 Som vi redan sett exempel på kan ibland bitar skickas en och en, eller
-ihopklumpade. Varje sådan ihopklumpning kallas \emph{symbol}, och en symbol
-kan bära en eller flera bitar, ibland inte ens ett jämnt antal.
+ihopklumpade.
+Varje sådan ihopklumpning kallas \emph{symbol}, och en symbol kan bära en eller
+flera bitar, ibland inte ens ett jämnt antal.
 
 Om man kan artikulera något i två olika \emph{nivåer} (av amplitud, fas,
 frekvens eller kombination), så kan man representera en bit.

koncept/chapter10-4.tex

@@ -269,5 +269,5 @@ \subsection{Förbättrad skärmning}
 och in genom andra apparaters hölje.
 Det medför att apparaternas skärmningar och jordning måste förbättras.
 Följ då elsäkerhetsbestämmelserna!
-Se även kapitel~\ssaref{elektriskafält}, \ssaref{elektromagnetiskafält} och
+Se även avsnitt~\ssaref{elektriskafält}, \ssaref{elektromagnetiskafält} samt
 \ssaref{jordning}.

koncept/chapter2-1.tex

@@ -127,11 +127,11 @@ \subsubsection{Massaresistor}
 \index{resistor!massa-}
 
 Det resistiva materialet består av kolmassa med bindemedel (kolkomposit).
-Massan är bakad till en stav eller ett rör. Anslutningsledningarna är inbakade
-i materialet.
+Massan är bakad till en stav eller ett rör.
+Anslutningsledningarna är inbakade i materialet.
 \emph{Massaresistorer} är lämpliga för lik- och växelströmskretsar med
-låga krav på temperaturberoende och egenbrus. Den homogena kroppen gör att
-egeninduktansen är låg.
+låga krav på temperaturberoende och egenbrus.
+Den homogena kroppen gör att egeninduktansen är låg.
 Å andra sidan uppstår vid höga frekvenser en skineffekt, det vill säga en
 strömkoncentration vid ytan, som medför viss resistansökning.
 
@@ -193,8 +193,9 @@ \subsubsection{Trådlindad resistor}
 \index{trådlindad resistor}
 \index{resistor!trådlindad}
 
-Det resistiva materialet är en metalltråd lindad på en stomme som tål
-hög temperatur. Stommen kan vara av keramik, glas eller liknande.
+Det resistiva materialet är en metalltråd lindad på en stomme som tål hög
+temperatur.
+Stommen kan vara av keramik, glas eller liknande.
 Tåligheten mot pulser och höga temperaturer är stor.
 
 \newpage % layout
@@ -420,4 +421,8 @@ \subsubsection{Färgmärkning av resistorer}
 \label{tab:rcolors}
 \end{table}
 
-\textbf{Exempel:} Gul, violett, orange, silver. Första är siffran 4, nästa är siffran 7 och den tredje orange är multiplikatorn $10^3$. Resultatet blir då 47\,kOhm. Till sist har vi toleransen som är silver och innebär $\pm 10\%$.
+\textbf{Exempel:} Gul, violett, orange, silver.
+Första är siffran 4, nästa är siffran 7 och den tredje orange är
+multiplikatorn $10^3$.
+Resultatet blir då 47\,kOhm.
+Till sist har vi toleransen som är silver och innebär $\pm 10\%$.

koncept/chapter2-2.tex

@@ -221,7 +221,7 @@ \subsection{Läckström}
 \index{kondensator!läckström}
 
 Med sitt extremt tunna dielektrikum har elektolytkondensatorn en mycket högre
-kapaciatans än andra sorters kondensatorer, men den har också några nackdelar.  
+kapaciatans än andra sorters kondensatorer, men den har också några nackdelar.
 Bland annat kan den normalt endast användas med likspänning, den har hög 
 förlustfaktor på grund av läckström och den värme som utvecklas av läckströmmen 
 skapar övertryck till följd av gasbildning.
@@ -280,8 +280,9 @@ \subsubsection{Variabla kondensatorer}
 \subsection{Temperaturkoefficient}
 
 På liknande sätt som med resistorer påverkas kapacitansen i kondensatorer av
-temperaturen. Att sambandet mellan kapacitans och temperatur är viktigt förstås
-av att temperaturkoefficienten i den frekvensbestämmande kapacitansen i en
+temperaturen.
+Att sambandet mellan kapacitans och temperatur är viktigt förstås av att
+temperaturkoefficienten i den frekvensbestämmande kapacitansen i en
 oscillatorkrets är en av faktorerna för stabil frekvens.
 
 Temperaturkoefficienten \(\alpha _c\) anger kapacitansändringen per grad temperaturändring.

koncept/chapter2-3.tex

@@ -8,9 +8,9 @@ \section{Induktorn}
 \subsection{Allmänt}
 \label{induktor_allmänt}
 
-När elektrisk ström flyter genom en ledare alstras ett magnetfält omkring
-den. Så snart strömmens styrka eller riktning ändras uppstår en motsvarande
-så kallad elektromotorisk kraft (EMK) som motverkar ändringen.
+När elektrisk ström flyter genom en ledare alstras ett magnetfält omkring den.
+Så snart strömmens styrka eller riktning ändras uppstår en motsvarande så kallad
+elektromotorisk kraft (EMK) som motverkar ändringen.
 Kraften finns i magnetfältet i form av lagrad magnetisk energi.
 
 

koncept/chapter2-5.tex

@@ -9,8 +9,8 @@ \subsection{Allmänt}
 \label{dioden_allmänt}
 
 I en strömkrets kan av olika anledningar ström tillåtas att flyta i en riktning
-men kanske inte i den motsatta. En anordning med en sådan funktion kallas för
-en diod.
+men kanske inte i den motsatta.
+En anordning med en sådan funktion kallas för en diod.
 
 Först bestod en diod av två elektroder i vakuum (se avsnitt
 \ssaref{vakuumdioden}). Därav namnet vakuumdiod.
@@ -116,7 +116,7 @@ \subsection{Diodtillämpningar}
 Halvledardioder utförs även för en rad andra ändamål och finns i en mängd
 varianter.
 
-\subsubsection{Dioder för spänningsstabilisering (zenerdiod).}
+\subsubsection{Dioder för spänningsstabilisering (zenerdiod)}
 \index{zenerdiod}
 \index{diod!zener}
 \label{diod_zener}
@@ -134,8 +134,8 @@ \subsubsection{Dioder som variabla kondensatorer (kapacitansdiod, VariCap)}
 
   När en diod är polariserad i spärriktningen bildas ett spärrskikt.
   Olika polariseringsspänning alstrar olika tjocka spärrskikt och en spärrad diod
-  har på så sätt egenskaper som liknar dem i en variabel kondensator. Det finns
-  dioder där reglerbarheten av kapacitansen är speciellt utvecklad.
+  har på så sätt egenskaper som liknar dem i en variabel kondensator.
+  Det finns dioder där reglerbarheten av kapacitansen är speciellt utvecklad.
 
 \newpage
 \subsubsection{Lysdioder (LED)}

koncept/chapter3-1.tex

@@ -356,8 +356,6 @@ \subsubsection{Uppladdning}
 En kondensator \(C\) seriekopplas med en resistans \(R\)
 och kopplas till spänningen \(U\).
 
-% PHU: Bilden förvirrar. U i kretsschemat är samma som U_max i diagrammet.
-
 Spänningen över kondensatorn stiger från 0~volt till \(U_{\it max}\) samtidigt
 som laddningsströmmen sjunker från \(I_{\it max}\) till 0~ampere.
 Spänningen över kondensatorn ökar exponentiellt under uppladdningen

koncept/chapter4-1.tex

@@ -911,7 +911,6 @@ \subsection{Obalans i antennsystem}
 obalans, varvid den ändå kommer ge viss gemensam ström.
 För högre effekter kan därför en separat spärr komma att behövas.
 
-% \newpage % layout
 Utöver balun finns även unun (unbalan\-ced-un\-balan\-ced) som gör
 impedanskonvertering enbart.
 
@@ -922,4 +921,4 @@ \subsection{Obalans i antennsystem}
 Att undvika att det går gemensam ström, även kallad \emph{mantelström} kan
 krävas av många olika anledningar, och det är viktigt dels för att få ut
 energin där den ska, det vill säga radierat ut i luften på ett korrekt sätt,
-men även av säkerhetsskäl så att inte utrustning eller personskada uppstår.
+men även av säkerhetsskäl så att inte utrustnings- eller personskada uppstår.

koncept/chapter6-1.tex

@@ -495,8 +495,9 @@ \subsection{CW-klickar}
 \label{cw-klickar}
 
 Vid CW kan för snabb stig och falltid på bärvågen ge onödig bandbredd och
-uppfattas som klickar eller chirpar. Då detta är störande ska bandbredden
-begränsas genom att filtrera bärvågens till- och frånslag.
+uppfattas som klickar eller chirpar.
+Då detta är störande ska bandbredden begränsas genom att filtrera bärvågens
+till- och frånslag.
 
 \subsection{SSB övermodulation och splatter}
 \harecsection{\harec{a}{5.4.12}{5.4.12}}
@@ -513,8 +514,9 @@ \subsection{RF-spurioser}
 \index{spurios}
 
 Utöver den förväntade bärvågen kan en sändare skicka ut frekvenser som vare
-sig tillhör bärvåg och dess sidband. Harmoniska undertoner samt helt andra
-orelaterade frekvenser ska vara undertryckta.
+sig tillhör bärvåg och dess sidband.
+Harmoniska undertoner samt helt andra orelaterade frekvenser ska vara
+undertryckta.
 Detta regleras i EMC standarden för radioutrustning, i det här fallet för
 amatörradio.