Blandat 29/4 -23

CHANGELOG.md

@@ -8,6 +8,10 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0
 ### Tillagt
 - Nytt byggmål för ebok i EPUB-format.
 
+### Fixat
+- Rättat enstaka tecken på många ställen i boken.
+- Ändrat en död länk till IARU R1 bandplaner i referenslistan.
+
 ## [2.6.0] – 2023-03-22
 ### Fixat
 - En felkodad länk har rättats.

koncept.bib

@@ -33,14 +33,8 @@ @Book{IARU1
   author = 	 {IARU Region 1},
   title = 	 {IARU Region 1 HF and VHF/UHF/Microwave Band plans},
   publisher =    {IARU},
-  year = 	 {2009},
-  OPTkey = 	 {},
-  OPTtype = 	 {},
-  OPTnumber = 	 {},
-  OPTaddress = 	 {},
-  OPTmonth = 	 {},
-  note = 	 {\url{http://www.iaru-r1.org/index.php/spectrum-and-band-plans}},
-  OPTannote = 	 {}
+  year = 	 {2016},
+  note = 	 {\url{https://www.iaru-r1.org/on-the-air/band-plans/}},
 }
 
 @Book{ITU-RR,
@@ -339,17 +333,10 @@ @Book{LowBandDX
 }
 
 @Book{KonCEPT1,
-	author = 	 {Wiberg Lennart},
-	title = 	 {Koncept för radioamatörcertifikat},
-	publisher =      {Föreningen Sveriges Sändareamatörer},
-	year = 	         {1997},
-	OPTkey = 	 {},
-	OPTtype = 	 {},
-	OPTnumber = 	 {},
-	OPTaddress = 	 {},
-	OPTmonth = 	 {},
-	OPTnote = 	 {},
-	OPTannote = 	 {}
+	author =	{Wiberg, Lennart},
+	title =		{Koncept för radioamatörcertifikat},
+	publisher =	{Föreningen Sveriges Sändareamatörer},
+	year =		{1997}
 }
 
 @Book{TSFS2009:95,

koncept/appendix-decibel.tex

@@ -32,10 +32,10 @@ \chapter{Omräkning mellan dB och kvoten av tal}
 
 \section{Decibel över 1 mW vid 50 ohm [dB(m)]}
 
-Som nu beskrivits är uttrycket decibel ett logaritmiskt mått för hur
-två effekter förhåller sig till varandra. När de jämförda effekterna
-uppträder över lika stora impedanser, kan även förhållandet mellan två
-spänningar eller två strömmar uttryckas i decibel.
+Som nu beskrivits är uttrycket decibel ett logaritmiskt mått för hur två
+effekter förhåller sig till varandra.
+När de jämförda effekterna uppträder över lika stora impedanser, kan även
+förhållandet mellan två spänningar eller två strömmar uttryckas i decibel.
 I samtliga fall rör det sig om förhållandet mellan två storheter --
 \emph{aldrig absoluta storheter}.
 
@@ -49,14 +49,15 @@ \section{Decibel över 1 mW vid 50 ohm [dB(m)]}
 
 Slutförstärkaren hanterar en 10 gånger så hög effektnivå som drivsteget och ändå
 är förstärkningen \qty{10}{\decibel} i båda fallen.
-Decibel är m.a.o. dimensionslöst.
+Decibel är med andra ord dimensionslöst.
 
-Men om en av två jämförda effekterna alltid är densamma och väl
-definierad så medges nya möjligheter. Den effekt som ska
-kvantifieras kan nu ställas i förhållande till den kända
-referenseffekten. Med denna förutsättning kan även de absoluta
-effektnivåerna, till exempel genom en sändare uttryckas i decibel. Detta
-tillgår på följande sätt.
+Men om en av två jämförda effekterna alltid är densamma och väl definierad så
+medges nya möjligheter.
+Den effekt som ska kvantifieras kan nu ställas i förhållande till den kända
+referenseffekten.
+Med denna förutsättning kan även de absoluta effektnivåerna, till exempel genom
+en sändare uttryckas i decibel.
+Detta tillgår på följande sätt.
 
 Det är mycket vanligt att in- och utgångarna i HF-utrustningar utförs
 med en impedans av \qty{50}{\ohm}.
@@ -142,7 +143,6 @@ \section{Sambandet mellan spänning över 50 ohm och dB(m)}
 Effektnivåer över en belastning kan också uttryckas i dB(W), där (W) står
 för watt.
 Referenseffekten är då \qty{1}{\watt}, det vill säga 0\,dB(W).
-Liksom med dB(m) anges impedansen i den belastning, som effekten utvecklas
-över.
-Exempelvis motsvarar 26\,dB(W) \qty{398}{\watt} (se tabellen för sambandet mellan
-effektförhållande och \unit{\decibel}).
+Liksom med dB(m) anges impedansen i den belastning, som effekten utvecklas över.
+Exempelvis motsvarar 26\,dB(W) \qty{398}{\watt} (se tabellen för sambandet
+mellan effektförhållande och \unit{\decibel}).

koncept/appendix-mattenheter.tex

@@ -91,15 +91,15 @@ \section{Flyttal}
 
 \section{Närmevärden och Noggrannhet}
 
-När vi skriver ett tal så är det oftast inte exakt det \emph{korrekta
-värdet}, vi skriver ner ett \emph{närmevärde} eller en
-\emph{approximation}.
+När vi skriver ett tal så är det oftast inte exakt det \emph{korrekta värdet},
+vi skriver ner ett \emph{närmevärde} eller en \emph{approximation}.
 Det kan vara för att vi inte vet exakt vad talet är, att vi bara kunnat mäta det
 med en vis noggrannhet, eller att vi helt enkelt inte behöver mer än en viss
 noggrannhet.
 Antalet siffror, \emph{värdesiffror} eller \emph{signifikanta siffror}, vi
 använder visar hur noggrant närmevärdet är.
-Antalet värdesiffror är lika med antalet siffror i talet, exklusive inledande nollor.
+Antalet värdesiffror är lika med antalet siffror i talet, exklusive inledande
+nollor.
 Om avslutande nollor är signifikanta eller inte beror på hur närmevärdet är
 avrundat, se tabellen nedan för exempel.
 
@@ -118,9 +118,8 @@ \section{Närmevärden och Noggrannhet}
 \end{centering}
 \bigskip
 
-Den sista raden i tabellen visar problemet att storheten och
-noggrannheten inte kan separeras om man skriver ett tal på vanligt
-vis.
+Den sista raden i tabellen visar problemet att storheten och noggrannheten inte
+kan separeras om man skriver ett tal på vanligt vis.
 Det finns inget sätt att veta vilka av de avslutande nollorna som är
 värdesiffror och hur talet är avrundat.
 För att inte blanda ihop storhet och noggrannhet hos ett tal använder man
@@ -181,9 +180,9 @@ \section{Grekiska alfabetet}
 Bokstäver ur bland annat grekiska alfabetet används som symboler för
 tekniska begrepp.
 
-Märk att samma symboler används olika inom olika teknikområden. Nedan
-visas stora (versaler) och små (gemener) bokstäver, uttal, och
-dessutom anges några vanliga användningarinom elektroniken.
+Märk att samma symboler används olika inom olika teknikområden.
+Nedan visas stora (versaler) och små (gemener) bokstäver, uttal, och dessutom
+anges några vanliga användningar inom elektroniken.
 
 \bigskip
 %\begin{table*}

koncept/chapter1-7.tex

@@ -63,7 +63,7 @@ \subsection{Grundton, övertoner och kant\-vågor}
 vid analys av värmeutbredning och vibration som presenterades 1822.
 Denna metod är kraftfull och har haft stort inflytande på vetenskapen och
 utvecklingen både som matematiskt verktyg och som praktiskt analys med
-spektrum-analysatorer och vid modern modulation och demodulation.
+spektrumanalysatorer och vid modern modulation och demodulation.
 Man pratar om \emph{fourieranalys} (eng. \emph{Fourier analysis}) och
 \emph{fouriertransform (FT)} för omvandling från tid till frekvens och
 \emph{invers fouriertransform} för omvandling från frekvens till tid.

koncept/chapter1-8.tex

@@ -1407,7 +1407,7 @@ \subsubsection{FreeDV}
 
 FreeDV är tänkt att användas på kortvåg med SSB-modulerade radiostationer,
 men kan också användas med AM- eller FM -modulering.
-Fördelen ska vara att överföringen blir ner robust samt att signaleringen är
+Fördelen ska vara att överföringen blir mer robust samt att signaleringen är
 utformad för att motverka påverkan av fädning.
 
 FreeDV använder en något mer komplex modulering.

koncept/chapter11-1.tex

@@ -569,7 +569,7 @@ \subsection{Räkna med specialprogram}
 Istället för att själv använda miniräknaren kan man använda program
 som är speciellt framtagna för detta ändamål.
 
-Ett exempel på ett sådant program är \textbf{ICNIRPcalc} som är framtaget av en
+Ett exempel på ett sådant program är ICNIRPcalc som är framtaget av en
 representant från den tyska amatörradioföreningen (DARC).
 I programmet finns redan olika antenntyper och det finns även möjlighet att
 lägga in egna antenner för att göra korrekta beräkningar.

koncept/chapter3-10.tex

@@ -66,8 +66,8 @@ \subsection{Digitala filter}
 både enkla och avancerade verktyg för det.
 
 Ett specialfall på FIR-filter är när koefficienterna är speglade runt mitten.
-Då kan man matematiskt visa att de har egenskapen av linjär fas (eng. linear
-phase filter), och de har enbart påverkan på amplituden.
+Då kan man matematiskt visa att de har egenskapen av linjär fas (eng.
+\emph{linear phase filter}), och de har enbart påverkan på amplituden.
 En fördel med sådana filter, som är fas-linjära, är att olika frekvensers
 signal upplever samma grupp-fördröjning och därmed inte förskjuts i förhållande
 till varandra.

koncept/chapter3-3.tex

@@ -60,8 +60,8 @@ \subsubsection{Halvvågslikriktning}
 \index{halvvågslikriktning}
 \index{likriktning!halvvågs}
 
-Vid \emph{halvvågslikriktning} (eng. \emph{half wave rectification}) släpps endast
-varannan halvvåg av en växelspänning igenom.
+Vid \emph{halvvågslikriktning} (eng. \emph{half wave rectification}) släpps
+endast varannan halvvåg av en växelspänning igenom.
 I den strömkrets som bildas av transformatorns sekundärlindning, dioden och
 lasten, flyter därför ström endast under varannan halvperiod, så som
 illustreras i bild \ssaref{fig:BildII3-35}.
@@ -114,7 +114,8 @@ \subsection{Glättningskretsar}
 urladdningsresistor \(R\) med hög resistans alltid inkopplad.
 
 \emph{Säkerhetsresistorn} (eng. \emph{bleeder}) ska ladda ur kondensatorerna,
-när kraftaggregatet är obelastat och inte anslutet till strömförsörjningen på primärsidan.
+när kraftaggregatet är obelastat och inte anslutet till strömförsörjningen på
+primärsidan.
 Säkerhetsresistorn ska vara av trådlindad typ och kunna tåla fyra gånger sin
 egen effektförbrukning.
 
@@ -212,16 +213,19 @@ \subsection{Switchaggregat}
 Därigenom kan förluster i stabiliseringskretsen undvikas.
 Ett primärswitchat aggregat måste ha nätfilter för att klara EMC-kraven.
 
-En annan kategori av switchade aggregat används för likspänningsomvandling, så kallad DCDC-om\-vand\-ling.
-Exempel på sådana är kallade drop-omvandlare, som kan används för att sänka spänningen.
+En annan kategori av switchade aggregat används för likspänningsomvandling, så
+kallad DCDC-om\-vand\-ling.
+Exempel på sådana är kallade drop-omvandlare, som kan används för att sänka
+spänningen.
 Andra omvandlare kan höja spänningen eller byta polaritet på den.
 Dessa omvandlare arbetar inte sällan med frekvenser på \qty{200}{\kilo\hertz}
 till \qty{2}{\mega\hertz}.
 Likspänningsomvandlare har inte alltid galvanisk isolation mellan in- och utgång.
 
 Numera finns även switchade ersättare med lägre effektförlust än i de äldre
 linjära regulatorerna i 78- och 79-serien.
-Problemet med dessa är att de kan generera störningar som behöver tas hänsyn till.
+Problemet med dessa är att de kan generera störningar som behöver tas hänsyn
+till.
 
 Switchade kraftaggregat och spänningsstabilisatorer är nu vanliga eftersom
 effektförlusterna kan hållas mycket lägre än i gamla linjära aggregat.

koncept/chapter3-8.tex

@@ -102,7 +102,7 @@ \subsubsection{Balanserad blandare}
 Den balanserade blandaren har till skillnad från den obalanserade blandaren två
 dioder och HF-transformatorernas ena lindning har mittuttag.
 Ingången \(E_1\) ligger på den ena transformatorns primärlindning.
-Ingången \(E_2\) 1igger över de båda mittuttagen.
+Ingången \(E_2\) ligger över de båda mittuttagen.
 Utgången ligger på den andra transformatorns sekundärlindning.
 
 Ingången \(E_1\) matas med en signal med en låg frekvens \(f\).

koncept/chapter5-2.tex

@@ -31,8 +31,8 @@ \subsection{Mottagare med kristalldetektor}
 Vi har nu demodulerat bärvågen, återställt LF-signalen och kan höra den i
 mottagaren.
 
-Signalspänningen över resonanskretsen är störst när dess
-resonansfrekvens och antennströmmens frekvens är lika.
+Signalspänningen över resonanskretsen är störst när dess resonansfrekvens och
+antennströmmens frekvens är lika.
 
 % \newpage
 \mediumfig[0.45]{images/cropped_pdfs/bild_2_4-02.pdf}{Selektion i detektormottagare}{fig:bildII4-2}

koncept/chapter9-1.tex

@@ -336,9 +336,9 @@ \subsection{Mäta resonansfrekvens}
 
 Mäta resonansfrekvensen för en passiv resonanskrets gör man klassiskt
 med en så kallad dip-meter.
-Idag använder man antingen en spektrum-analysator med tracking-generator,
-det vill säga en SNA, eller en nätverksanalysator för att med bättre precision
-mäta resonansfrekvenser.
+Idag använder man antingen en spektrumanalysator med tracking-generator, det
+vill säga en SNA, eller en nätverksanalysator för att med bättre precision mäta
+resonansfrekvenser.
 
 \subsection{Mätfel}
 

koncept/chapter9-2.tex

@@ -367,7 +367,7 @@ \subsection{Spektrumanalysator}
 \harecsection{\harec{a}{8.2.1.7}{8.2.1.7}}
 \label{spektrumanalysator}
 
-En \emph{spektrum-analysator} (eng. \emph{spectrum analyzer}) visar amplituden
+En \emph{spektrumanalysator} (eng. \emph{spectrum analyzer}) visar amplituden
 för olika frekvenser över ett visst frekvensområde.
 Detta är som kontrast till oscilloskopet som visar amplitud för en signal
 över tiden.
@@ -395,9 +395,8 @@ \subsection{Spektrumanalysator}
 spektrumanalysatorn, vilket också är den vanligaste typen för
 service tillämpningar.
 
-En spektrum-analysator består förenklat av en svep-bar oscillator,
-variabelt filter på mellanfrekvensen, en detektor och ett ställbart
-filter från detektorn.
+En spektrumanalysator består förenklat av en svepbar oscillator, variabelt
+filter på mellanfrekvensen, en detektor och ett ställbart filter från detektorn.
 
 Den variabla oscillatorn sveper så att det tänkta frekvensområdet täcks, ofta
 med ett bestämt antal punkter, till exempel 801, där varje punkt är mätning på
@@ -503,10 +502,10 @@ \subsubsection{Fördjupning}
 konstant mätvärden ur den fasvarierande RF-signalen.
 Den följer RF-signalens förändrade innehåll.
 
-Denna detektor är därför utmärkt att använda för att mäta på digitalt
-modulerade signaler. till exempel Bluetooth eller Wifi-signaler, men även de digitala
-system vi har inom amatörradion, då dessa signaler innehåller förändringar i
-fas- och amplitud.
+Denna detektor är därför utmärkt att använda för att mäta på digitalt modulerade
+signaler, till exempel Bluetooth- eller Wifi-signaler, men även de digitala
+system vi har inom amatörradion, då dessa signaler innehåller förändringar i fas
+och amplitud.
 
 Den kan självklart också användas för att mäta på analoga signaler.
 Att den plockar ögonblicksmätvärden även på en analog signal gör alltså inget.