Flöda om kod

koncept/chapter1-4.tex

@@ -227,8 +227,8 @@ \subsection{Skärmning av magnetiska fält}
 \index{magnetiska fält!skärmning}
 \label{elektromagnetisk skärmning}
 
-I grunden finns det två slags fält, det elektriska och det magnetiska. Det
-finns även elektromagnetiska fält som är sammansatta av båda dessa.
+I grunden finns det två slags fält, det elektriska och det magnetiska.
+Det finns även elektromagnetiska fält som är sammansatta av båda dessa.
 Fält kan vara permanenta eller rörliga, varav här avses de rörliga.
 Ett rörligt magnetiskt fält genererar ett elektriskt fält.
 Omvänt generar ett rörligt elektriskt fält ett rörligt magnetiskt fält.

koncept/chapter1-8.tex

@@ -797,9 +797,10 @@ \subsubsection{Frekvensskiftsmodulation -- FSK}
 såsom Bell 103.
 
 Eftersom varje växling mellan frekvenser ger avbrott i bägge signalerna, likt
-nycklingen i CW, så kommer de att skapa sidband. Av det skälet filtrerar man
-gärna signalen, och använder man ett Gaussiskt filter får man
-\emph{Gaussian Frequency Shift Keying (GFSK)} som används av till exempel GSM-telefoni.
+nycklingen i CW, så kommer de att skapa sidband.
+Av det skälet filtrerar man gärna signalen, och använder man ett Gaussiskt
+filter får man \emph{Gaussian Frequency Shift Keying (GFSK)} som används av till
+exempel GSM-telefoni.
 
 Man kan använda fler än två frekvenser, till exempel används fyra frekvenser i
 Continuous 4 level FM (C4FM), i Phase 1 radios, i Project 25 samt Fusion.
@@ -1002,8 +1003,9 @@ \subsubsection{Symboltakt -- Baud rate}
 \index{enheter!baud (Bd)}
 
 Som vi redan sett exempel på kan ibland bitar skickas en och en, eller
-ihopklumpade. Varje sådan ihopklumpning kallas \emph{symbol}, och en symbol
-kan bära en eller flera bitar, ibland inte ens ett jämnt antal.
+ihopklumpade.
+Varje sådan ihopklumpning kallas \emph{symbol}, och en symbol kan bära en eller
+flera bitar, ibland inte ens ett jämnt antal.
 
 Om man kan artikulera något i två olika \emph{nivåer} (av amplitud, fas,
 frekvens eller kombination), så kan man representera en bit.

koncept/chapter2-1.tex

@@ -127,11 +127,11 @@ \subsubsection{Massaresistor}
 \index{resistor!massa-}
 
 Det resistiva materialet består av kolmassa med bindemedel (kolkomposit).
-Massan är bakad till en stav eller ett rör. Anslutningsledningarna är inbakade
-i materialet.
+Massan är bakad till en stav eller ett rör.
+Anslutningsledningarna är inbakade i materialet.
 \emph{Massaresistorer} är lämpliga för lik- och växelströmskretsar med
-låga krav på temperaturberoende och egenbrus. Den homogena kroppen gör att
-egeninduktansen är låg.
+låga krav på temperaturberoende och egenbrus.
+Den homogena kroppen gör att egeninduktansen är låg.
 Å andra sidan uppstår vid höga frekvenser en skineffekt, det vill säga en
 strömkoncentration vid ytan, som medför viss resistansökning.
 
@@ -193,8 +193,9 @@ \subsubsection{Trådlindad resistor}
 \index{trådlindad resistor}
 \index{resistor!trådlindad}
 
-Det resistiva materialet är en metalltråd lindad på en stomme som tål
-hög temperatur. Stommen kan vara av keramik, glas eller liknande.
+Det resistiva materialet är en metalltråd lindad på en stomme som tål hög
+temperatur.
+Stommen kan vara av keramik, glas eller liknande.
 Tåligheten mot pulser och höga temperaturer är stor.
 
 \newpage % layout

koncept/chapter2-2.tex

@@ -221,7 +221,7 @@ \subsection{Läckström}
 \index{kondensator!läckström}
 
 Med sitt extremt tunna dielektrikum har elektolytkondensatorn en mycket högre
-kapaciatans än andra sorters kondensatorer, men den har också några nackdelar.  
+kapaciatans än andra sorters kondensatorer, men den har också några nackdelar.
 Bland annat kan den normalt endast användas med likspänning, den har hög 
 förlustfaktor på grund av läckström och den värme som utvecklas av läckströmmen 
 skapar övertryck till följd av gasbildning.
@@ -280,8 +280,9 @@ \subsubsection{Variabla kondensatorer}
 \subsection{Temperaturkoefficient}
 
 På liknande sätt som med resistorer påverkas kapacitansen i kondensatorer av
-temperaturen. Att sambandet mellan kapacitans och temperatur är viktigt förstås
-av att temperaturkoefficienten i den frekvensbestämmande kapacitansen i en
+temperaturen.
+Att sambandet mellan kapacitans och temperatur är viktigt förstås av att
+temperaturkoefficienten i den frekvensbestämmande kapacitansen i en
 oscillatorkrets är en av faktorerna för stabil frekvens.
 
 Temperaturkoefficienten \(\alpha _c\) anger kapacitansändringen per grad temperaturändring.

koncept/chapter2-3.tex

@@ -8,9 +8,9 @@ \section{Induktorn}
 \subsection{Allmänt}
 \label{induktor_allmänt}
 
-När elektrisk ström flyter genom en ledare alstras ett magnetfält omkring
-den. Så snart strömmens styrka eller riktning ändras uppstår en motsvarande
-så kallad elektromotorisk kraft (EMK) som motverkar ändringen.
+När elektrisk ström flyter genom en ledare alstras ett magnetfält omkring den.
+Så snart strömmens styrka eller riktning ändras uppstår en motsvarande så kallad
+elektromotorisk kraft (EMK) som motverkar ändringen.
 Kraften finns i magnetfältet i form av lagrad magnetisk energi.
 
 

koncept/chapter2-5.tex

@@ -9,8 +9,8 @@ \subsection{Allmänt}
 \label{dioden_allmänt}
 
 I en strömkrets kan av olika anledningar ström tillåtas att flyta i en riktning
-men kanske inte i den motsatta. En anordning med en sådan funktion kallas för
-en diod.
+men kanske inte i den motsatta.
+En anordning med en sådan funktion kallas för en diod.
 
 Först bestod en diod av två elektroder i vakuum (se avsnitt
 \ssaref{vakuumdioden}). Därav namnet vakuumdiod.
@@ -134,8 +134,8 @@ \subsubsection{Dioder som variabla kondensatorer (kapacitansdiod, VariCap)}
 
   När en diod är polariserad i spärriktningen bildas ett spärrskikt.
   Olika polariseringsspänning alstrar olika tjocka spärrskikt och en spärrad diod
-  har på så sätt egenskaper som liknar dem i en variabel kondensator. Det finns
-  dioder där reglerbarheten av kapacitansen är speciellt utvecklad.
+  har på så sätt egenskaper som liknar dem i en variabel kondensator.
+  Det finns dioder där reglerbarheten av kapacitansen är speciellt utvecklad.
 
 \newpage
 \subsubsection{Lysdioder (LED)}

koncept/chapter6-1.tex

@@ -495,8 +495,9 @@ \subsection{CW-klickar}
 \label{cw-klickar}
 
 Vid CW kan för snabb stig och falltid på bärvågen ge onödig bandbredd och
-uppfattas som klickar eller chirpar. Då detta är störande ska bandbredden
-begränsas genom att filtrera bärvågens till- och frånslag.
+uppfattas som klickar eller chirpar.
+Då detta är störande ska bandbredden begränsas genom att filtrera bärvågens
+till- och frånslag.
 
 \subsection{SSB övermodulation och splatter}
 \harecsection{\harec{a}{5.4.12}{5.4.12}}
@@ -513,8 +514,9 @@ \subsection{RF-spurioser}
 \index{spurios}
 
 Utöver den förväntade bärvågen kan en sändare skicka ut frekvenser som vare
-sig tillhör bärvåg och dess sidband. Harmoniska undertoner samt helt andra
-orelaterade frekvenser ska vara undertryckta.
+sig tillhör bärvåg och dess sidband.
+Harmoniska undertoner samt helt andra orelaterade frekvenser ska vara
+undertryckta.
 Detta regleras i EMC standarden för radioutrustning, i det här fallet för
 amatörradio.