-
Notifications
You must be signed in to change notification settings - Fork 0
/
Copy pathsangbok.txt
5643 lines (4338 loc) · 134 KB
/
sangbok.txt
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
65
66
67
68
69
70
71
72
73
74
75
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
110
111
112
113
114
115
116
117
118
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
142
143
144
145
146
147
148
149
150
151
152
153
154
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
178
179
180
181
182
183
184
185
186
187
188
189
190
191
192
193
194
195
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
207
208
209
210
211
212
213
214
215
216
217
218
219
220
221
222
223
224
225
226
227
228
229
230
231
232
233
234
235
236
237
238
239
240
241
242
243
244
245
246
247
248
249
250
251
252
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
282
283
284
285
286
287
288
289
290
291
292
293
294
295
296
297
298
299
300
301
302
303
304
305
306
307
308
309
310
311
312
313
314
315
316
317
318
319
320
321
322
323
324
325
326
327
328
329
330
331
332
333
334
335
336
337
338
339
340
341
342
343
344
345
346
347
348
349
350
351
352
353
354
355
356
357
358
359
360
361
362
363
364
365
366
367
368
369
370
371
372
373
374
375
376
377
378
379
380
381
382
383
384
385
386
387
388
389
390
391
392
393
394
395
396
397
398
399
400
401
402
403
404
405
406
407
408
409
410
411
412
413
414
415
416
417
418
419
420
421
422
423
424
425
426
427
428
429
430
431
432
433
434
435
436
437
438
439
440
441
442
443
444
445
446
447
448
449
450
451
452
453
454
455
456
457
458
459
460
461
462
463
464
465
466
467
468
469
470
471
472
473
474
475
476
477
478
479
480
481
482
483
484
485
486
487
488
489
490
491
492
493
494
495
496
497
498
499
500
501
502
503
504
505
506
507
508
509
510
511
512
513
514
515
516
517
518
519
520
521
522
523
524
525
526
527
528
529
530
531
532
533
534
535
536
537
538
539
540
541
542
543
544
545
546
547
548
549
550
551
552
553
554
555
556
557
558
559
560
561
562
563
564
565
566
567
568
569
570
571
572
573
574
575
576
577
578
579
580
581
582
583
584
585
586
587
588
589
590
591
592
593
594
595
596
597
598
599
600
601
602
603
604
605
606
607
608
609
610
611
612
613
614
615
616
617
618
619
620
621
622
623
624
625
626
627
628
629
630
631
632
633
634
635
636
637
638
639
640
641
642
643
644
645
646
647
648
649
650
651
652
653
654
655
656
657
658
659
660
661
662
663
664
665
666
667
668
669
670
671
672
673
674
675
676
677
678
679
680
681
682
683
684
685
686
687
688
689
690
691
692
693
694
695
696
697
698
699
700
701
702
703
704
705
706
707
708
709
710
711
712
713
714
715
716
717
718
719
720
721
722
723
724
725
726
727
728
729
730
731
732
733
734
735
736
737
738
739
740
741
742
743
744
745
746
747
748
749
750
751
752
753
754
755
756
757
758
759
760
761
762
763
764
765
766
767
768
769
770
771
772
773
774
775
776
777
778
779
780
781
782
783
784
785
786
787
788
789
790
791
792
793
794
795
796
797
798
799
800
801
802
803
804
805
806
807
808
809
810
811
812
813
814
815
816
817
818
819
820
821
822
823
824
825
826
827
828
829
830
831
832
833
834
835
836
837
838
839
840
841
842
843
844
845
846
847
848
849
850
851
852
853
854
855
856
857
858
859
860
861
862
863
864
865
866
867
868
869
870
871
872
873
874
875
876
877
878
879
880
881
882
883
884
885
886
887
888
889
890
891
892
893
894
895
896
897
898
899
900
901
902
903
904
905
906
907
908
909
910
911
912
913
914
915
916
917
918
919
920
921
922
923
924
925
926
927
928
929
930
931
932
933
934
935
936
937
938
939
940
941
942
943
944
945
946
947
948
949
950
951
952
953
954
955
956
957
958
959
960
961
962
963
964
965
966
967
968
969
970
971
972
973
974
975
976
977
978
979
980
981
982
983
984
985
986
987
988
989
990
991
992
993
994
995
996
997
998
999
1000
<b>Vårt land</b>
<s>Fosterländska Sånger</s>
<i>Giss-dur, diss</i>
Vårt land, vårt land, vårt fosterland!
Ljud högt, o dyra ord!
//: Ej lyfts en höjd mot himlens rand,
ej sänks en dal, ej sköljs en strand
mer älskad än vår bygd i nord,
än våra fäders jord. ://
Din blomning sluten än i knopp,
skall mogna ur sitt tvång;
//: Se, ur vår kärlek skall gå opp
ditt ljus, din glans, din fröjd, ditt hopp
och högre klinga skall en gång
vår fosterländska sång. ://
<i>text: J. L. Runeberg
musik: Fredrik Pacius</i>
<b>Modersmålets sång</b>
<i>B-dur, f</i>
Hur härligt sången klingar
på älskat modersmål!
Han tröst i sorgen bringar,
han skärper sinnets stål!
Vi hört den sången ljuda
i ljuvlig barndomstid,
och en gång skall han bjuda
åt oss i graven frid!
Du sköna sång, vårt bästa arv
från tidevarv till tidevarv
ljud högt, ljud fritt från strand till strand
i tusen sjöars land!
Vad ädelt fädren tänkte,
vad skönt de drömt en gång,
det allt de åt oss skänkte
i modersmålets sång.
Hur våra öden randas,
den sången är oss kär.
Vår själ i honom andas,
vår rikedom han är!
Du sköna sång, vårt bästa arv
från tidevarv till tidevarv
ljud högt, ljud fritt från strand till strand
i tusen sjöars land!
<i>text och musik: J. Fr. Hagfors</i>
<b>Björneborgarnas marsch</b>
Söner av ett folk, som blött
På Narvas hed, på Polens sand,
på Leipzigs slätter, Lützens kullar,
Än har Finlands kraft ej dött,
Än kan med oväns blod ett fält här färgas rött!
Bort, bort, vila, rast och fred!
En storm är lös, det ljungar eld
och fältkanonens åska rullar;
Framåt, framåt led vid led!
På tappre män se tappre fäders andar ned.
//: Ädlaste mål
Oss lyser på vår bana;
Skarpt är vårt stål
Och blöda är vår vana.
Alla, alla käckt framåt!
Här är vår sekelgamla frihets sköna stråt. ://
//: Lys högt, du segersälla fana,
Sliten av strider sen en grånad forntids dar,
Fram, fram, vårt ädla, härjade standar!
Än finns en flik med Finlands gamla färger kvar. ://
Aldrig skall vår fosterjord
Av våldets makt ur oförblödda
bataljoners armar ryckas;
Aldrig ljuda skall det ord,
Att Finlands folk förrått sin fria bygd i nord.
Falla kan den tappre blott,
Ej rygga för en faras hot,
ej svika, böjas och förtryckas.
Falla, sköna krigarlott,
Bliv vår, sen för en seger än vi kämpa fått!
//: Vapen i hand
Och käckt vår ovän nära!
Dö för vårt land
Är leva för vår ära.
Rastlöst fram från strid till strid,
Ty nu är stunden vår och nu är skördens tid! ://
//: Glesnare leder vittne bära
Härligt om mod och bragder, om vårt lands försvar.
Fram, fram, vårt ädla, trotsiga standar!
Omkring dig än din trogna finska vakt du har. ://
<i>text: J. L. Runeberg (originaltext av Z. Topelius)
musik: C. F. Kress modifiering av okänd utländsk melodi.
Förmodligen franskt ursprung. Sedan 1918 Finlands
försvarsmakts honnörsmarsch.</i>
<b>Gaudeamus igitur</b>
<s>Akademiska sånger</s>
<i>F-dur, f</i>
//: Gaudeamus igitur, Iuvenes dum sumus; ://
Post iucundam iuventutem, Post molestam senectutem
//: Nos habebit humus. ://
//: Ubi sunt, qui ante nos In mundo fuere? ://
Vadite ad superos, Transite ad inferos,
//: Ubi iam fuere. ://
//: Vita nostra brevis est, Brevi finietur; ://
Venit mors velociter, Rapit nos atrociter;
//: Nemini parcetur. ://
//: Vivat academia, Vivant professores, ://
Vivat membrum quod libet, Vivant membra quae libet;
//: Semper sint in flore. ://
//: Vivat et respublica Et qui illam regit, ://
Vivat nostra civitas, Maecenatum caritas,
//: Quae nos hic protegit. ://
//: Vivant omnes virgines, Faciles, formosae, ://
Vivant et mulieres, Tenerae, amabiles,
//: Bonae, laboriosae. ://
//: Pereat tristitia, Pereant osores, ://
Pereat diabolus Quivis antiburschius,
//: Atque irrisores. ://
<i>text: Biskop Strada 1267, C.W. Kindleben 1781</i>
<b>Studentsång</b>
//: Sjungom studentens lyckliga dag
låtom oss fröjdas i ungdomens vår
än klappar hjärtat med friska slag
och den ljusnande framtid är vår. ://
//: Inga stormar än i våra sinnen bo
hoppet är vår vän och vi dess löften tro
när vi knyta förbund i den lund
där de härliga lagrarna gro
där de härliga lagrarna gro.
Hurra! ://
<i>text: Herman Sätherberg
musik: Prins Gustav</i>
<b>O, gamla klang och jubeltid</b>
<i>mel: O alte Burschenherrlichkeit</i>
O, gamla klang och jubeltid,
ditt minne skall förbliva,
och än åt livets bistra strid
ett rosigt skimmer giva.
Snart tystnar allt vårt yra skämt,
vår sång blir stum, vårt glam förstämt;
//: o, jerum, jerum, jerum,
o, quae mutatio rerum! ://
Var äro de som kunde allt,
blott ej sin ära svika,
som voro män av äkta halt
och världens herrar lika?
De drogo bort från vin och sång
till vardagslivets tråk och tvång;
//: o, jerum, jerum, jerum,
o, quae mutatio rerum! ://
<i>filosofer:</i>
Den ene vetenskap och vett
in i scholares mänger,
<i>jurister:</i>
den andre i sitt anlets svett
på paragrafer vränger,
<i>teologer:</i>
en plåstrar själen som är skral,
<i>medicinare:</i>
en lappar hop dess trasiga fodral;
//: o, jerum, jerum, jerum,
o, quae mutatio rerum! ://
<i>väg- och vatten:</i>
En tämjer forsens vilda fall,
<i>fabrikare:</i>
En annan ger oss papper,
<i>maskin:</i>
En idkar maskinistens kall
<i>elektrotekniker:</i>
En mästrar volt så tapper
<i>arkit. och lantmät:</i>
En ritar hus, en mäter mark
<i>kemister:</i>
En blandar till mixtur så stark
//: o, jerum, jerum, jerum,
o, quae mutatio rerum! ://
Men hjärtat i en sann student
kan ingen tid förfrysa.
Den glädjeeld, som där han tänt,
hans hela liv skall lysa.
Det gamla skalet brustit har,
men kärnan finnes frisk dock kvar,
//: och vad han än må mista,
den skall dock aldrig brista. ://
Så sluten, bröder, fast vår krets
till glädjens värn och ära!
Trots allt vi tryggt och väl tillfreds
vår vänskap trohet svära.
Lyft bägarn högt och klinga, vän!
De gamla gudar leva än
//: bland skålar och pokaler,
bland skålar och pokaler! ://
<i>text: August Lindh, översättning från tyskan (Rückblick
eines alten Burschen författad av Eugen Höfling 1825).
Den tredje versen är en direkt motsvarighet till den tyska
förlagan och handlar om de fyra ursprungliga fakulteterna.
Den fjärde versen är anpassad för teknologer.</i>
<b>Polyteknikernas marsch</b>
<s>Teknologvisor</s>
<i>Ess-dur, b</i>
1. Vi äro en släkt...
2. Ej sudlat av blod är vårt fria banér,
ej härjat det hänger i trasor,
ej sorgligt åt kommande släkten det ger
en bild utav mord och av fasor;
men högt vi det bära i ljus och i glans,
där står uti guldskrift vår ära,
att ädlare frukter på jorden ej fanns
än välstånd och arbete bära.
3. Bred ut dig och blända du ädla standar
och vittna om kraftiga söner,
att ostraffat våldet den krona ej tar,
som dig uti solglans nu kröner.
Ty kring dig står samlad din trognaste vakt
med ljus uti håg och i sinnen.
Och kunskap är välde och ljuset är makt,
långt mer än de skönaste minnen.
4. Arbetaresöner, vår stolthet det är
att adlas av arbetets möda,
ej ryktet vårt namn omkring lunderna bär,
men länder och stater vi stöda.
I tysthet vi sträva, i tysthet vi dö,
vårt arbete ensamt förbliver.
Det står emot tidernas svallande sjö,
och trösterik hugnad oss giver.
<i>text: K. A. Tavaststjerna
musik: Robert Kajanus
Ursprungligen en dikt vid namnet “Teknologmarsch”, publicerad
i TF:s tidning “Arbetaren” år 1881. Den första tonsättningen av
Karl Flodin framfördes 1890. Den numera sjungna versionen
komponerades av Robert Kajanus 1901.</i>
<b>Teknologvisan</b>
<i>mel: Kungl. Södermanlands regementes march</i>
Här ska ni se ett schack
som aldrig tappar takt, faderalla.
Teknologer vi äro allihop,
med vin och kvinnor vi stå på en förtrolig fot.
Med tofs i mössan och sticka* i vår hand,
jobba vi flitigt
dock helst uti ett vingårdsland.
På exkursioner och fester e’ vi med.
Teolog e’ man ej
och vi tacka vår lycka för de’.
//: Var teknolog
han är en vingårdens man.
Varhelst i staden man såg
ja där rantar han,
faderampampampampampam **
Lustgårdens frukt,
den plockar han
med vana händer. ***
Korta krikon, långa krikon,
tjocka krikon, trånga krikon
plockar han med lust
och ett i sänder. ://
<i>1 2 3</i>HEJ!
<i>text: Erik Hedman</i>
<i>* snabbkalkylator med tunga och slid
** trummas på bordet
*** på frackfest sjungs “med vita handskar på”
Denna sång tas lämpligen in av nationens kurator
eller styrelseordförande.</i>
<b>Kemistvisan</b>
Bland tekniska ynglingar alla
kemisten är kronan ändå
ty en gång, då världarna falla,
han tittar blott glättigt därpå.
//: Ty destillation
och sublimation
ger ragnarök, kropparnas konstitution. ://
Jag varit i olika länder,
jag sett båd’ Paris och Berlin.
Jag skålat vid Rhenflodens stränder
i Pommerys välkända vin.
//: Möblerat jag har
två lyckliga dar
hos turken, som aldrig på kärleken spar. ://
Nu bliver det tyst uti salen
blott flaskor och Burken står kvar.
Nu tystna de glättiga talen
och tömt blivit fröjdernas kar.
//: I källaren blott
sker än lite klott
ty det är ju alltid en källares lott. ://
Och sen, när vi alla är döda,
trikalciumortofosfat,
och slutat vår jordiska möda,
och tömt blivit fröjdernas fat.
//: Dock själen så fin
har kvar energin
tack vare kinetiska gasteorin. ://
<i>text: Guss Mattsson</i>
<b>Vi äro teknologer</b>
Vi äro teknologer,
alls inga teologer,
om natten geologer med droger.
Vi alla är noblessen,
båd’ Karlsson och von Essen,
och kovan jämt till brännvinet förslår.
Men krävas vi på hyran,
vi slå ett slag på lyran,
och hjälper inte det så får vi flytta;
vi ta vår väckarklocka,
vår tandborste,
ochbocka,
och skubba sen till följande kvarter.
Men nu ska vi ha trevligt,
vi ska ta en sup helt sävligt,
och inte skall vi smutsa ner lokalen.
Men den, som tror på storken
han får inte öppna korken,
utan bara dricka mjölk utur pokalen.
Förresten sa ju prästen,
man ska akta sig för jästen,
för herrar som har puder och “parfumer”,
ty flaskan och flickan
är som brännvinet och hickan
är som fodret uti fickan är som du.
<i>text: Ragnar Dunkers</i>
<b>Alla polytekare</b>
Alla polytekare i stan
i alla apotekare och läkare gav fan.
Ja, fan de gav uti förbud och laglighet,
direkt från Stenberg togo de sin kvantitet.*
Men den som ej har råd att vara fin,
han äter stekt potatis, dricker brännevin.
<i>text: Georg Muselius, phuxmajor 1929</i>
<i>* Axel Bernhard Stenberg var TF:s legendariske vakt-
mästare 1921-38. Enligt sägnen förvarade han nämnda
“kvantitet” listigt gömd i en trappa under förbudstiden och
festerna på TF kunde därmed fortgå.</i>
<b>Teekkarihymni</b>
Yö kuin sielu teekkarin* on pimiä
takajoukko nukkuu vain, nukkuu vain
tarhapöllön ääni kimiä
kuuluu pappilasta** päin, kuuluu päin
ja taas ja siis
ja 1 2 3 4 5
<i>* ursprungligen neekerin
** tidigare Alppilasta</i>
<b>Ikuisen teekkarin laulu</b>
<i>mel: Kun minä kotoani läksin</i>
Talvi-iltain tummentuessa
Polin suojiin me saavumme taas.
//: Meidät tekniikka jälkeen on jättänyt
sen me tahdomme unhoittaa. ://
Unelma vain on diplomityömme,
joka tenttimme vanhentunut.
//: Jo ruostunut harpikko käyttämätön,
tushi pulloihin jähmennyt. ://
Aina teekkaripolvien uutten
ohi pöytämme käyvän nään.
//: Mutta meillä ei voimaa enää kylliksi
heidän joukkoonsa liittymään. ://
Viini laseissa ilkkuen päilyy,
meitä kutsuen kuohuillaan.
//: Pois murheemme tahdomme karkoittaa,
äly pois, mitä maksoikaan. ://
Ja kun Integer Vitae meille
kerran viimeisen lauletaan,
//: Silloin ikuisen teekkarin haudalle
oluttynnöri nostetaan. ://
<i>musik: finsk folkvisa</i>
<b>En liten fågel</b>
<s>Snapsvisor</s>
<i>mel: Svanen</i>
En liten fågel satt en gång
och sjöng i furuskog.
Han hade sjungit dagen lång
men dock ej sjungit nog.
Och strupen torkat vid hans gom
förtröstan stämman bar.
Vad sjöng den lilla fågeln då?
JO!
<i>text: Baserad på dikt av Mathilda Langlet
musik: Fredrik August Ehrström</i>
<b>Helan går</b>
Helan går,
sjung hoppfaderallanlallanlej!
Helan går,
sjung hoppfaderallanlej.
Och den som inte helan tar,
han ej heller halvan får.
Helan går,
sjung hoppfaderallanlej!
<i>musik: trad.</i>
<b>Stridsrop. Halvan</b>
Hur länge skall på borden
den lilla halvan stå?
Skall snart ej höras orden:
“Låt halvan gå, låt gå.”
Det ärvda vikingssinne
till bägar’n trår igen,
och helans trogna minne
i halvan går igen.
<i>musik: Gunnar Wennerberg 1848</i>
<i>Texten är en travesti på Gunnar Wennerbergs
“Stridsrop”, vilken lätt omredigerades av
uppsalastudenter på 1870-talet. Omskrivandet av
det skandinavistiska originalet behagade inte
upphovsmannen.</i>
<b>Finska halvan</b>
<i>mel: Gute Nacht
f-moll, c</i>
Hur länge skall på borden
den lilla halvan stå?
Skall snart ej höras orden:
“Låt halvan gå, låt gå.”
Det ärvda vikingasinne
till bägar’n trår igen,
//:<i>solo:</i>Halvan går.
<i>alla:</i>Halvan går.
<i>solo:</i>Låt halvan gå!
<i> alla:</i>Halvan går. ://
Skål, gutår!
<i>text: modifierad version av Gunnar Wennerbergs Stridsrop
musik: Adolf Eduard Marschner 1842</i>
<b>Den sällskapssjuka halvan</b>
<i>mel: Jag tror, jag tror på sommaren</i>
När fiskargubben satt på krog,
med vännerna och helan tog.
Då sa’ dom: “Ta me’ samma en,
med tanke på ditt andra ben”.
Och gubben tog då halvan sin
och sade sen med häpen min:
“Den jäkeln var en listig en,
för tänk - den gick i samma ben”.
<i>text: Cara Hjelt och Maryelle Lindholm,
andra pris i FM i nyskrivna snapsvisor 2000
musik: Stig Olin</i>
<b>Norges bäste</b>
<i>mel: Norges Fjeld
h-moll, fiss</i>
Norges bäste, sild i papper,
den har inga fjäll!
Skönt den andra dagen,
fröjdar gommen, magen.
Har du flaskan oppe?
Töm dess sista droppe!
Halvan i dig häll!
I dig halvan häll!
<i>text: travesti av lundasångare
musik: Halfdan Kjerulf 1846</i>
<b>Helan gick i vänstra foten</b>
<i>mel: Har ni sett Amanda Lundbom</i>
Helan gick i vänstra foten,
bomfaderia, faderaderalla
Gudskelov så vet jag boten,
bomfaderi faderallanlej:
Halvan ställer saken rätt,
bomfaderi faderallanlej.
Hugg i! Och dra!
På nubbar blir man aldrig mätt,
bomfaderi faderallanlej.
<i>text: från 1940-talet
musik: Emil Norlander</i>
<b>Halvankaren</b>
Och än går det vågor i halvankaren,
i halvankaren, i halvankaren.
Och än går det vågor i halvankaren,
i halvankaren går det vågor än.
Och så rulla vi på kuttingen igen min vän,
det går vågor än uti halvankaren.
Och så rulla vi på kuttingen igen min vän,
det går vågor än igen.
<i>musik: gammal sjömansvals</i>
<b>Korta halvan</b>
<i>mel: Så länge skutan kan gå
e-moll, e</i>
Så länge helan vi få,
vi vill ha halvan därpå,
för att få fjärmas en stund
ifrån vardagen grå.
För tar man en tar man två,
låt själen dansa, låt gå.
Av alla tretton vi kommit
blott till nummer två.
<i>solo I:</i>
Vem har sagt,
att just du
spyr på värden?
<i>solo II:
</i>Jag önskar lycka
och välgång
på färden.
För tar man en...
<i>text: Johan “Burken” Karsten
musik: Evert Taube</i>
<b>Tersen</b>
<i>B-dur, d</i>
Ren helan slunkit ner
och halvan tagen är,
men magen vill ha mer,
men magen vill ha mer,
ej släckt är dess begär.
Till tersen nu den trår,
till tersen nu den trår.
Så drickom, drickom, skål gutår.
<i>text och musik: Nils-Eric Fougstedt 1943
Tillkom för att skydda Ehrströms “Källan” mot
fortsatt profanering såsom snapsvisa</i>
<b>Fjärran han dröjer</b>
<i>mel: Tuoll on mun kultani
(Fjärran han dröjer, tema ur Fågel blå)</i>
Fjärran han dröjer från törstiga strupar
redan vi tagit två modiga supar.
Ack lilla tersen, ack lilla hjärtevännen,
kommer du ej snart?
Jo, jag kommer strax.
<i>musik: folkvisa</i>
<b>Burkens kvart</b>
<i>mel: Taivas on sininen ja valkoinen</i>
//: Helan blev liten men halvan den blev stor,
ännu tersen bränner i strupen. ://
//: Kvarten smeker, djävulen han leker
bedrager både kropp och själ. ://
<i>text: Johan “Burken” Karsten, 1984
musik: nordkarelsk folkvisa</i>
<b>Livet</b>
<i>mel: Röda kavalleriet (Poljoschko-pole)</i>
//: Livet är härligt
Tavaritj, vårt liv är härligt!
Vi alla våra små bekymmer glömmer
när vi har fått en tår på tand,
en skål!
Ta dig en vodka
Tavaritj en liten vodka!
Glasen i botten vi tillsammans tömmer
det kommer mera efter hand. ://
— HEJ!
<i>text: BengÅ, ur Chalmersspexet Katarina II 1959
Sången inleder sittningar på Chalmers.
musik: L. Knipper</i>
<b>Portos visa</b>
<i>mel: You Can’t Get a Man with a Gun ur Annie Get Your Gun</i>
Jag vill börja gasqua, var faan är min flaska,
vem i helvete stal min butelj.
Skall törsten mig tvinga, en TT börja svinga,
men okej bara blunda och svälj.
Vilken smörja, får jag spörja,
vem för fan tror att jag är en älg.
Till England vi rider och sedan vad det lider,
träffar vi välan på någon pub.
Och där skall vi festa, blott dricka av det bästa
utav whisky och portvin, jag tänker gå hårt in
för att smaka på rubb och stubb.
<i>text: Tord Andrén, ur Bergsspexet “De fyra musketörerna”
1959. Känd bland bergsmän som “Athos visa”. Sången
inleder sittningar på KTH.
musik: Irving Berlin</i>
<b>Oasen</b>
<i>mel: British Grenadiers</i>
Som ökensand känns strupen ibland
och man orkar inte bära hand.
Fy farao, ej rast eller ro,
man blir nykter som en helig ko!
//: Men till och med en mumie
får ryckningar i sarkofagen.
Det spritter i kistan, när örat hör listan
på supar som bjudes på vår gasque. ://
— Hej, skål!
<i>text: ur Chalmersspexet Tutankhamon 1980
musik: trad.</i>
<b>Dom som är nyktra</b>
<i>mel: Romance d’amour (Du är den ende)</i>
Dom som är nyktra
har inte så roligt.
Dom har bara ansvar
och inte nå’t tjoli’t
an-lej-faderulla,
men vi som är fulla
vi har bara kul nästan jämnt.
Det sägs att en mänska
kan va’ utan brännvin.
Det stämmer måhända,
men se blott på den min
som pryder en absolutist
den é jävli’t trist,
därför så sjunger vi så:
Dom som är nyktra...
<i>text: Sebbe (del 1), Lauri Karvonen, Bosse Österberg
och Maryelle Lindholm (del 2)
musik: folkvisa</i>
<b>Tänk om jag hade lilla nubben</b>
<i>mel: Hej tomtegubbar</i>
//: Tänk om jag hade lilla nubben
på ett snöre i halsen ://
Jag skulle dra den upp och ner,
så att den kändes som många fler.
Tänk om jag hade lilla nubben
på ett snöre i halsen.
<i>musik: trad.</i>
<b>Hur länge skall vi sitta här</b>
Hur länge skall vi sitta här med tomma glas,
med tomma glas,
med tomma glas?
Hur länge skall vi sitta här med tomma glas
på detta jävla skitkalas?
<b>Till spritbolaget</b>
<i>mel: Du kära lille snickerbo</i>
Till spritbolaget ränner jag
och bankar på dess port.
Jag vill ha nå’t som bränner bra
och gör mig skitfull fort.
Expediten sade: Godda’
Hur gammal kan min herre va’?
Har du nå’t leg, ditt fula drägg?
Kom hit igen när du fått skägg!
Nej, detta var ju inte bra,
jag ska bli full ikväll.
Då plötsligt en idé fick jag:
dom har ju sprit på Shell.
Många flaskor stod där på rad,
så nu kan jag bli full och glad.
Den röda drycken åkte ner...
nu kan jag inte se nå’t mer!
<i>text: Göran Bolinder, Elektros bordsvisa i Sångastriden
vid Lunds tekniska högskola 1989.
musik: G. Riedel</i>
<b>Metanol</b>
Metanol, metanol,
en dryck för tuffa killar!
Metanol, metanol,
en dryck som blinda gillar!
När jag går med käppen sliten
blir jag under spårvagnsskiten.
Metanol, metanol,
du gamle, gode vän!
<b>Törsten rasar</b>
<i>mel: Längtan till landet
D-dur, d</i>
Törsten rasar uti våra strupar,
tungan hänger torr och styv och stel.
Men snart vankas stora, kalla supar,
var och en får sin beskärda del.
Snapsen kommer, den vi vilja tömma,
denna nektar lik Olympens saft,
kommer oss att våra sorger glömma.
Snapsen skänker hälsa, liv och kraft.
Helan tänder helig eld i själen,
halvan rosar livet som en sky.
Tersen känns från hjässan ner i hälen,
kvarten gör oss till en människa ny.
Låt oss skåla med varann, go’ vänner,
skål för våran levnads glada lopp,
törstens eld på nytt i strupen bränner.
Leve livet! Skål och botten opp!
<i>musik: Otto Lindblad</i>
<b>Rattataa</b>
<i>mel: Ratataa ur filmen Ratataa</i>
Att dricka brännvin är en sed
som ingen har oss lärt.
Från början vi ej kunde,
men det var blott temporärt.
Vi lärde oss så småningom
de’ var nog värt besvär’t.
Titilurenbom tutidalen pang
de’ var nog värt besvär’t.
//: Rattataa så tar vi oss en tuting,
rattataa med mycket brännvin i,
rattataa ratatataa
dricka brännvin gillar ja’
för jag blir så full och gla’. ://
<i>musik: Povel Ramel</i>
<b>Fordom O...</b>
<i>mel: Längtan till landet
D-dur, d</i>
Fordom odlade man vindruvsranka,
av vars frukt man gjorde ädelt vin.
Nu man pressar saften ur en planka,
doftande av äkta terpentin.
Höj din bägare, o broder, syster.
Låt den finska skogen rinna kall
genom strupen och om du är dyster,
låt oss supa upp en liten tall,
låt oss supa upp en liten tall,
låt oss supa upp en liten granSKOG!
<i>musik: Otto Lindblad
Som titel anges ibland “Planksaft”</i>
<b>Glädjetåren</b>
<i>mel: Familjen Flinta</i>
Helan, sköna Helan.
Ljuva droppar i en glädjetår.
Helan, fegt att del’ an.
Den ger styrka och du bättre mår.
Men spriten, dödar långsamt har man spått.
Tur det, för vi har ju knappast brått.
Livet, det är givet.
Det skall levas fyllt av glädje.
Det får ni medge:
Bäst är en glädjetår!
<i>text: ur Chalmersspexet Victoria 1986
musik: Hoyt Curtin</i>
<b>Tänk om jag inte var så tråkig</b>
<i>mel: Hej tomtegubbar</i>
Tänk om jag inte var så tråkig,
tänk om jag vore rolig.
Tänk om jag inte var så blyger,
tänk om sommar’n var solig.
Om blott jag vore mer spontan
och dansa’ samba mest hela dan.
Inbunden, blyg och sammanbiten,
är man ju tacksam för spriten.
<i>text: Anders Byström, första pris i SM 1995
musik: trad.</i>
<b>Undulaten</b>
<i>mel: Med en enkel tulipan</i>
Jag är en liten undulat,
som får så dåligt med mat,
för dom jag bor hos,
för dom jag bor hos,
dom är så snåla.
Dom ger mig fisk varenda dag,
det vill jag alls inte ha,
jag vill ha brännvin,
jag vill ha brännvin,
och Coca-Cola.*
Jag är en stor och elak varg,
som är så helvetes arg,
för uti skogen,
för uti skogen,
finns bara plantor.
Jag äter gräs varenda dag,
det vill jag alls inte ha
jag vill ha småbarn,
jag vill ha småbarn,
och gamla tantor.
Och jag är gårdagssillen jag
som ligger här: goddag goddag
för den jag bor hos,
för den jag bor hos,
mår lite illa.
Jag kommer opp såhär ibland
och ser mig om lite grand.
Fast den jag bor hos,
fast den jag bor hos,
int’ skulle vilja...
<i>text: Bosse Österberg (vers 2-3)
musik: Jules Sylvain</i>
<i>* Alternativt rödvin och gorgonzola</i>
<b>Ack va’gul</b>
<i>mel: Gabrielle</i>
Ack va’ gul solen skiner
Ack va’ blåsten den viner
Ack va’ gråtruten skriker
Ack va’ fint, ack va’ fint.
Ack va’ röd färgen stiger
Ack va’ grön grannen bliver
Ack va’ klar snapsen rinner
AkvavitAkvavit.
<i>text: Uppdiktad av Angi och Martin Glader
en klar men blåsig dag på Borstö sommaren 1992.
musik: Bengt Thomas</i>
<b>Till supen så tager man sill</b>
<i>mel: Vi gå över daggstänkta berg
D-dur, a</i>
Till supen så tager man sill, sill, sill
men också ansjovis om man vill, vill, vill.
Och om man är oviss, om sillen är ansjovis,
så tar man bara några supar till, till, till.
Och om man är oviss, om sillen är ansjovis,
så tar man bara några supar till, fallera.
<i>musik: Edwin Ericson</i>
<b>Vodka, vodka</b>
<i>mel: Stenka Rasin</i>
Vodka, vodka vill jag dricka,
jag vill äta kaviar.
//: Jag vill älska russkij flicka,
jag vill spy i samovar! ://
Koskenkorva vill jag dricka,
Jag vill gå på kräftkalas.
//: Jag vill älska Suomi-flicka,
jag vill spy i Aaltovas! ://
<i>text: John Burmeister (vers 2)
musik: Aleksandr Glazunov</i>
<b>Efter vodkan</b>
<i>mel: Stenka Rasin</i>
Efter vodkan torkar strupen,
jag mår inte riktigt bra!
//: Ja, jag längtar efter supen
som min krabbis bort skall ta! ://
Polytekare, dom dricka,
tömma snapsglas sup i ett.
//: Men vi skall inte vara snikna,