diff --git a/.devcontainer/devcontainer.json b/.devcontainer/devcontainer.json new file mode 100644 index 000000000..e11de917d --- /dev/null +++ b/.devcontainer/devcontainer.json @@ -0,0 +1,29 @@ +// For format details, see https://aka.ms/devcontainer.json. + +{ + "name": "KonCEPT-LaTeX", + // Or use a Dockerfile or Docker Compose file. More info: https://containers.dev/guide/dockerfile + "build": { + "dockerfile": "../Dockerfile" + }, + + // Features to add to the dev container. More info: https://containers.dev/features. + "features": { + "ghcr.io/devcontainers/features/github-cli:1": {} + }, + + "customizations": { + "vscode": { + "extensions": [ + "editorconfig.editorconfig", + "james-yu.latex-workshop" + ] + } + } + + // Use 'postCreateCommand' to run commands after the container is created. + // "postCreateCommand": "sudo chmod a+x \"$(pwd)\" && sudo rm -rf /var/www/html && sudo ln -s \"$(pwd)\" /var/www/html" + + // Uncomment to connect as root instead. More info: https://aka.ms/dev-containers-non-root. + // "remoteUser": "root" + } diff --git a/BUILD.md b/BUILD.md index bf857f61d..6e13c10ed 100644 --- a/BUILD.md +++ b/BUILD.md @@ -88,7 +88,7 @@ installeras. **Linux/Debian** -sudo apt-get update +sudo apt update -sudo apt-get install texlive texlive-lang-european texlive-science - texlive-fonts-recommended texlive-fonts-extra latexmk +sudo apt install texlive texlive-extra-utils texlive-lang-european + texlive-science texlive-fonts-recommended texlive-fonts-extra latexmk diff --git a/CHANGELOG.md b/CHANGELOG.md index 3c58a6ad3..23e42cee3 100644 --- a/CHANGELOG.md +++ b/CHANGELOG.md @@ -15,12 +15,14 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0 - Ett räkneexempel om frekvens i 1.6 gjort tydligare. - Flyttat Morsesignalering till en bilaga. - Flytta in bilaga Prefixomvandlingstabell i bilaga Måttenheter. +- Ersatt Ursigram med Vågutbredningsprognoser. ### Fixat - Ordet _mod_ har lagts till i sakregistret. ### Borttaget -- +- Text om integrationsgrad borttagen. +- Avsnittssammanfattning om PLL-styrd kortvågstransceiver borttagen. ## [2.6.1] – 2023-11-14 ### Tillagt diff --git a/Dockerfile b/Dockerfile index cf035a3b9..c5e31ec14 100644 --- a/Dockerfile +++ b/Dockerfile @@ -1,10 +1,21 @@ -FROM alpine:3.19 +FROM ubuntu:22.04 -RUN apk add --no-cache \ - make \ - texlive \ - texlive-xetex \ - texmf-dist-fontsextra \ - texmf-dist-latexextra \ - texmf-dist-pictures \ - texmf-dist-science +ENV DEBIAN_FRONTEND=noninteractive + +RUN apt-get --quiet update && \ + apt-get --quiet --assume-yes install \ + texlive \ + texlive-extra-utils \ + texlive-lang-european \ + texlive-science \ + texlive-fonts-recommended \ + texlive-fonts-extra \ + latexmk \ + tidy \ + chktex \ + octave \ + gnuplot \ + build-essential \ + language-pack-sv + +RUN localectl set-locale LANG="sv_SE.UTF-8" diff --git a/koncept/chapter2-9.tex b/koncept/chapter2-9.tex index f6553a307..b23307e21 100644 --- a/koncept/chapter2-9.tex +++ b/koncept/chapter2-9.tex @@ -27,27 +27,13 @@ \subsection{Allmänt om IC} Det kan också behövas flera IC i en strömkrets -- kanske med innehåll för en annan funktion. -\subsection{Integrationsgrad} - -En integrerad krets är uppbyggd på en basplatta av halvledarmaterial -- ett chip. +En integrerad krets är uppbyggd på en basplatta av halvledarmaterial -- ett +chipp. På plattan framställs, med fototeknik eller etsning, kompletta eller nästan kompletta dioder, transistorer, resistorer och kondensatorer. Metoden, som kallas planarteknik, medger att många komponenter kan få plats på samma platta. -Den snabba utvecklingen av produktionsmetoder för integrerade kretsar gör -alltmer avancerade system möjliga och dessutom på allt mindre utrymme. -Med avseende på integrationsgrad används följande begrepp. - -\begin{center} -\begin{tabular}{lp{6cm}} -SSI & Small Scale Integration innebär något 10-tal halvledare på samma chip. \\ -MSI & Medium Scale Integration innebär något 100-tal halvledare på ett chip. \\ -LSI & Large Scale integration innebär något 10000-tal halvledare på ett chip. \\ -VLSI & Very Large Scale Integration innebär 100000 eller fler halvledare. \\ -\end{tabular} -\end{center} - \subsection{Olika slags integrerade kretsar} Det finns stora sortiment av både standardiserade och speciella IC, varav det diff --git a/koncept/chapter3-2.tex b/koncept/chapter3-2.tex index b881455f8..62dcccb3d 100644 --- a/koncept/chapter3-2.tex +++ b/koncept/chapter3-2.tex @@ -149,14 +149,16 @@ \subsection{Bandpassfilter (BP)} bara inom ett visst frekvensområde medan signaler utanför detta frekvensområde dämpas. Bandpassfiltret består i enklaste fall av två resonanskretsar av LC-typ, vilka -är avstämda till angränsande frekvenser. Kretsarna är kopplade induktivt, -kapacitivt eller galvaniskt så som illustreras i bild~\ssaref{fig:BildII3-24}. +är avstämda till angränsande frekvenser. +Kretsarna är kopplade induktivt, kapacitivt eller galvaniskt så som illustreras +i bild~\ssaref{fig:BildII3-24}. Beroende på kopplingsgrad eller dämpning skiljer man mellan underkritisk koppling (lös koppling), kritisk koppling och överkritisk koppling (fast koppling). -I bild~\ssaref{fig:BildII3-24} visas hur passbandet påverkas bland annat av kopplingsgraden. +I bild~\ssaref{fig:BildII3-24} visas hur passbandet påverkas bland annat av +kopplingsgraden. Lös koppling liten bandbredd. Kritisk koppling -- större bandbredd. Fast koppling -- stor bandbredd. diff --git a/koncept/chapter3-5.tex b/koncept/chapter3-5.tex index dfa08addb..8708db771 100644 --- a/koncept/chapter3-5.tex +++ b/koncept/chapter3-5.tex @@ -220,8 +220,10 @@ \subsubsection{Räknardiskriminatorn} En sådan vippa är en digitalkoppling som, när den matas med en godtyckligt lång spänningspuls, ändå kommer att leverera en spänningspuls med konstant längd. -För varje positiv halvvåg levererar den monostabila vippan en impuls av konstant längd. -Tidsavstånden mellan pulserna kommer att vara proportionella mot FM-signalens frekvens. +För varje positiv halvvåg levererar den monostabila vippan en impuls av konstant +längd. +Tidsavstånden mellan pulserna kommer att vara proportionella mot FM-signalens +frekvens. Vid varierande frekvens kommer impulserna med varierande tidsavstånd. Ett lågpassfilter filtrerar ut lågfrekvensen ur signalen och en pulserande likspänning kvarstår. @@ -243,8 +245,7 @@ \subsubsection{PLL-demodulatorn} \mediumfig[0.75]{images/cropped_pdfs/bild_2_3-62.pdf}{PLL-demodulatorn}{fig:BildII3-62} Bild~\ssaref{fig:BildII3-62} visar PLL-demodulatorn. -Den frekvensmodulerade MF-signalen och en VCO-signal matas in i en -fasjämförare. +Den frekvensmodulerade MF-signalen och en VCO-signal matas in i en fasjämförare. VCO-frekvensen följer frekvensändringarna hos FM-signalen. Avstämningsspänningen för VCO är en likspänning. Den modulerande LF-spänningen är överlagrad på denna likspänning. diff --git a/koncept/chapter5-9.tex b/koncept/chapter5-9.tex index 144143cef..7e0583289 100644 --- a/koncept/chapter5-9.tex +++ b/koncept/chapter5-9.tex @@ -225,8 +225,8 @@ \subsubsection{MF-bandbredd vid SSB (J3E)} signaler från angränsande frekvenser. Å andra sidan skulle ett för smalt MF-filter skära bort signaler i det önskade frekvensregistret och försvåra mottagningen. -Smala filter kan å andra sidan utnyttjas för att dämpa signaler, till exempel från -en för nära liggande sändare eller en som har för stor bandbredd. +Smala filter kan å andra sidan utnyttjas för att dämpa signaler, till exempel +från en för nära liggande sändare eller en som har för stor bandbredd. När närliggande sändare stör mottagningen ges följande möjligheter: \begin{itemize} diff --git a/koncept/chapter6-2.tex b/koncept/chapter6-2.tex index da96ba9f7..71e06d94e 100644 --- a/koncept/chapter6-2.tex +++ b/koncept/chapter6-2.tex @@ -307,22 +307,12 @@ \subsection{PLL-styrd kortvågstransceiver} Minnet blir ännu mer användbart, om det förutom frekvenser också kan lagra uppgifter till exempel om sändningsslag och andra inställningar. -\newpage % layout -\subsection{Sammanfattning} - Till skillnad från den raka sändaren är den här beskrivna PLL-styrda transceivern mycket komplicerad. -Den tekniska utvecklingen går fort. -Nya, bättre och mer invecklade apparater utvecklas ständigt. -Men det är inte alls nödvändigt att använda det senaste och mest -avancerade inom apparattekniken för att utöva amatörradio. -Det går mycket bra att börja med enkla medel och med liten ekonomisk insats. +Nya, bättre och mer invecklade apparater har fortsatts att utvecklas. -% \newpage % layout +Men det är inte alls nödvändigt att använda det senaste och mest avancerade inom +apparattekniken för att utöva amatörradio. +Det går mycket bra att börja med enkla medel och med liten ekonomisk insats. Det finns ett stort utbud av begagnade apparater som i olika avseenden är konkurrenskraftiga med senare konstruktioner. -Det ligger i amatörradions traditioner att ta tillvara tillgänglig -utrustning och förbättra denna efter bästa förmåga. - -Ytterst beror resultatet och framgången mest på radiooperatörens -skicklighet, val av frekvens, antenn och tillfälle. diff --git a/koncept/chapter8-3.tex b/koncept/chapter8-3.tex index db74ec010..e72c4cb6f 100644 --- a/koncept/chapter8-3.tex +++ b/koncept/chapter8-3.tex @@ -244,51 +244,31 @@ \subsection{Lägsta användbara frekvens (LUF)} \end{center} \end{figure*} -\subsection{Vågutbredningsförutsägelser} -\index{vågutbredningsförutsägelser} -\index{vågutbredning!förutsägelser} +\subsection{Vågutbredningsprognoser} +\index{vågutbredningsprognoser} +\index{vågutbredning!prognoser} \index{vågutbredning!propagation forecasts} -\index{ursigram} -\index{URSI} -\index{Union Radio-Scientifique Internationale (URSI)} - -Det görs regelmässiga förutsägelser av de jonosfäriska förhållandena. -Fortlöpande fysiska observationer, statistisk och matematisk bearbetning ligger -till grund för förutsägelserna, vilka bland annat utnyttjas för att planera -radiotrafiken. -Vågutbredningsförutsägelser (eng. \emph{propagation forecasts}) som ger -upplysningar om de lämpligaste frekvenserna och tiderna för olika -förbindelsesträckor görs av både civila och militära institutioner. -Tidigare meddelades sådana förutsägelser i offentliga publikationer samt i -amatörradions tidskrifter och bulletiner. - -Idag finns i stort sett alla vågutbredningsförutsägelser, data över -solaktiviteten och information om det geomagnetiska fältet fritt tillgängligt på -internet. - -En sökning på nätet efter \emph{propagation forecast ham radio} ger träffar på -många webbplatser. -SSA:s webbplats har i högermarginalen information om \emph{solar terrestrial data} -och \emph{calculated conditions}. - -Förr var vågutbredningsförutsägelser endast tillgängliga som \emph{Ursigram} som -skickades per telex eller brev från \emph{Union Radio-Scientifique -Internationale (URSI)}. - -Ursigrammen kunde erhållas genom ett dyrt årsabonnemang och de innehöll aktuella -mätvärden såsom solfläckstal \(R\), \qty{10}{\centi\metre} solflux \(F\), -magnetiskt index \(K\) och gränsdämpningsvärden. -De kunde även innehålla anvisningar om särskilda händelser (flares, -magnetstormar, polarkalott absorption, Mögel-Dellinger-effekter och liknande). - -Bild~\ssaref{fig:bildII7-9} visar en radioprognos för juni 1997 ur SSA:s -medlemstidning QTC. -Tabellen i bilden visar sannolikheten i procent för att få förbindelse på de -olika kortvågsbanden från Sverige till andra länder och världsdelar. - -Trots sin höga ålder ger tabellen en bild över hur möjligheten att få en -förbindelse på kortvåg varierar med frekvens och tid på dygnet. -Observera även det låga solfläckstalet SSN (Sun Spot Number). +Det finns ett brett utbud av datorprogram och webbsidor som ger +vågutbredningsprognoser och observationer som underlättar för att förstå vilka +frekvenser som kan vara aktuella för DX-trafik och när på dygnet som +förhållandena är bäst. +Verktygen är av två typer: långtidsprognoser och ''rymdväderobservationer''. +Verktygen för långtidsprognoser har utvecklats under många decennier för att +till exempel kunna ta fram frekvensscheman för utlandsprogrammen på kortvåg. +Det mest kända verktyget är VOACAP, ursprungligen framtaget för Voice of America +(VOA). +VOACAP har fått ett fantastiskt fint webbgränssnitt för radioamatörer av +Jari/OH6BG. +Verktygen fungerar så att man matar in solaktiviteten och tidpunkten. +Baserat på en medeljonosfär beräknar verktyget en förväntad MUF och signalstyrka +på olika band. +Solaktiviteten uttrycks i form av solfläckstalet (eng. \emph{Sun Spot Number, SSN}). +SSN får man fram genom att observera solen och räkna antalet fläckar. +SSN publiceras på internet dagligen på många olika internetsidor. +Ett annat mått, som är nära korrelerat med solfläckstalet är solflödet (eng. +solar flux) som antingen mäts i \unit{\watt\per\metre\squared} eller med hjälp +av ett index, SFI (eng. \emph{Solar Flux Index}). +Ett SFI på 100 motsvarar en genomsnittlig solaktivitet. %%\largefig{images/cropped_pdfs/bild_2_7-09.pdf}{Radioprognos för amatörradiobanden på kortvåg}{fig:bildII7-9} diff --git a/koncept/foreword.tex b/koncept/foreword.tex index b36244ba5..51089c796 100644 --- a/koncept/foreword.tex +++ b/koncept/foreword.tex @@ -95,11 +95,11 @@ \section*{Denna bok} Denna bok omfattar hela teorin för CEPT HAREC och PTS krav. Den ingår i det utbildningspaket som kan köpas från SSA. -Så till vida innehåller boken ämnen såsom grundläggande ellära, elektronik, komponenter, -kretsar, radioteknik, elsäkerhet, regler, bestämmelser, bandplaner och tra\-fik\-metoder. -Det finns även inlärningsanvisningar för morsesignalering för den -som vill lära sig telegrafi. - +Så till vida innehåller boken ämnen såsom grundläggande ellära, elektronik, +komponenter, kretsar, radioteknik, elsäkerhet, regler, bestämmelser, bandplaner +och trafikmetoder. +Det finns även inlärningsanvisningar för morsesignalering för den som vill lära +sig telegrafi. I bilagorna finns bland annat grundläggande matematik och frekvensplaner för amatörradiotrafik.