diff --git a/.devcontainer/devcontainer.json b/.devcontainer/devcontainer.json
new file mode 100644
index 000000000..e11de917d
--- /dev/null
+++ b/.devcontainer/devcontainer.json
@@ -0,0 +1,29 @@
+// For format details, see https://aka.ms/devcontainer.json.
+
+{
+ "name": "KonCEPT-LaTeX",
+ // Or use a Dockerfile or Docker Compose file. More info: https://containers.dev/guide/dockerfile
+ "build": {
+ "dockerfile": "../Dockerfile"
+ },
+
+ // Features to add to the dev container. More info: https://containers.dev/features.
+ "features": {
+ "ghcr.io/devcontainers/features/github-cli:1": {}
+ },
+
+ "customizations": {
+ "vscode": {
+ "extensions": [
+ "editorconfig.editorconfig",
+ "james-yu.latex-workshop"
+ ]
+ }
+ }
+
+ // Use 'postCreateCommand' to run commands after the container is created.
+ // "postCreateCommand": "sudo chmod a+x \"$(pwd)\" && sudo rm -rf /var/www/html && sudo ln -s \"$(pwd)\" /var/www/html"
+
+ // Uncomment to connect as root instead. More info: https://aka.ms/dev-containers-non-root.
+ // "remoteUser": "root"
+ }
diff --git a/BUILD.md b/BUILD.md
index bf857f61d..6e13c10ed 100644
--- a/BUILD.md
+++ b/BUILD.md
@@ -88,7 +88,7 @@ installeras.
**Linux/Debian**
-sudo apt-get update
+sudo apt update
-sudo apt-get install texlive texlive-lang-european texlive-science
- texlive-fonts-recommended texlive-fonts-extra latexmk
+sudo apt install texlive texlive-extra-utils texlive-lang-european
+ texlive-science texlive-fonts-recommended texlive-fonts-extra latexmk
diff --git a/CHANGELOG.md b/CHANGELOG.md
index 3c58a6ad3..23e42cee3 100644
--- a/CHANGELOG.md
+++ b/CHANGELOG.md
@@ -15,12 +15,14 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0
- Ett räkneexempel om frekvens i 1.6 gjort tydligare.
- Flyttat Morsesignalering till en bilaga.
- Flytta in bilaga Prefixomvandlingstabell i bilaga Måttenheter.
+- Ersatt Ursigram med Vågutbredningsprognoser.
### Fixat
- Ordet _mod_ har lagts till i sakregistret.
### Borttaget
--
+- Text om integrationsgrad borttagen.
+- Avsnittssammanfattning om PLL-styrd kortvågstransceiver borttagen.
## [2.6.1] – 2023-11-14
### Tillagt
diff --git a/Dockerfile b/Dockerfile
index cf035a3b9..c5e31ec14 100644
--- a/Dockerfile
+++ b/Dockerfile
@@ -1,10 +1,21 @@
-FROM alpine:3.19
+FROM ubuntu:22.04
-RUN apk add --no-cache \
- make \
- texlive \
- texlive-xetex \
- texmf-dist-fontsextra \
- texmf-dist-latexextra \
- texmf-dist-pictures \
- texmf-dist-science
+ENV DEBIAN_FRONTEND=noninteractive
+
+RUN apt-get --quiet update && \
+ apt-get --quiet --assume-yes install \
+ texlive \
+ texlive-extra-utils \
+ texlive-lang-european \
+ texlive-science \
+ texlive-fonts-recommended \
+ texlive-fonts-extra \
+ latexmk \
+ tidy \
+ chktex \
+ octave \
+ gnuplot \
+ build-essential \
+ language-pack-sv
+
+RUN localectl set-locale LANG="sv_SE.UTF-8"
diff --git a/koncept/chapter2-9.tex b/koncept/chapter2-9.tex
index f6553a307..b23307e21 100644
--- a/koncept/chapter2-9.tex
+++ b/koncept/chapter2-9.tex
@@ -27,27 +27,13 @@ \subsection{Allmänt om IC}
Det kan också behövas flera IC i en strömkrets -- kanske med innehåll för en
annan funktion.
-\subsection{Integrationsgrad}
-
-En integrerad krets är uppbyggd på en basplatta av halvledarmaterial -- ett chip.
+En integrerad krets är uppbyggd på en basplatta av halvledarmaterial -- ett
+chipp.
På plattan framställs, med fototeknik eller etsning, kompletta eller nästan
kompletta dioder, transistorer, resistorer och kondensatorer.
Metoden, som kallas planarteknik, medger att många komponenter kan få plats på
samma platta.
-Den snabba utvecklingen av produktionsmetoder för integrerade kretsar gör
-alltmer avancerade system möjliga och dessutom på allt mindre utrymme.
-Med avseende på integrationsgrad används följande begrepp.
-
-\begin{center}
-\begin{tabular}{lp{6cm}}
-SSI & Small Scale Integration innebär något 10-tal halvledare på samma chip. \\
-MSI & Medium Scale Integration innebär något 100-tal halvledare på ett chip. \\
-LSI & Large Scale integration innebär något 10000-tal halvledare på ett chip. \\
-VLSI & Very Large Scale Integration innebär 100000 eller fler halvledare. \\
-\end{tabular}
-\end{center}
-
\subsection{Olika slags integrerade kretsar}
Det finns stora sortiment av både standardiserade och speciella IC, varav det
diff --git a/koncept/chapter3-2.tex b/koncept/chapter3-2.tex
index b881455f8..62dcccb3d 100644
--- a/koncept/chapter3-2.tex
+++ b/koncept/chapter3-2.tex
@@ -149,14 +149,16 @@ \subsection{Bandpassfilter (BP)}
bara inom ett visst frekvensområde medan signaler utanför detta frekvensområde dämpas.
Bandpassfiltret består i enklaste fall av två resonanskretsar av LC-typ, vilka
-är avstämda till angränsande frekvenser. Kretsarna är kopplade induktivt,
-kapacitivt eller galvaniskt så som illustreras i bild~\ssaref{fig:BildII3-24}.
+är avstämda till angränsande frekvenser.
+Kretsarna är kopplade induktivt, kapacitivt eller galvaniskt så som illustreras
+i bild~\ssaref{fig:BildII3-24}.
Beroende på kopplingsgrad eller dämpning skiljer man mellan underkritisk
koppling (lös koppling), kritisk koppling och överkritisk koppling
(fast koppling).
-I bild~\ssaref{fig:BildII3-24} visas hur passbandet påverkas bland annat av kopplingsgraden.
+I bild~\ssaref{fig:BildII3-24} visas hur passbandet påverkas bland annat av
+kopplingsgraden.
Lös koppling liten bandbredd.
Kritisk koppling -- större bandbredd.
Fast koppling -- stor bandbredd.
diff --git a/koncept/chapter3-5.tex b/koncept/chapter3-5.tex
index dfa08addb..8708db771 100644
--- a/koncept/chapter3-5.tex
+++ b/koncept/chapter3-5.tex
@@ -220,8 +220,10 @@ \subsubsection{Räknardiskriminatorn}
En sådan vippa är en digitalkoppling som, när den matas med en godtyckligt lång
spänningspuls, ändå kommer att leverera en spänningspuls med konstant längd.
-För varje positiv halvvåg levererar den monostabila vippan en impuls av konstant längd.
-Tidsavstånden mellan pulserna kommer att vara proportionella mot FM-signalens frekvens.
+För varje positiv halvvåg levererar den monostabila vippan en impuls av konstant
+längd.
+Tidsavstånden mellan pulserna kommer att vara proportionella mot FM-signalens
+frekvens.
Vid varierande frekvens kommer impulserna med varierande tidsavstånd.
Ett lågpassfilter filtrerar ut lågfrekvensen ur signalen och en pulserande
likspänning kvarstår.
@@ -243,8 +245,7 @@ \subsubsection{PLL-demodulatorn}
\mediumfig[0.75]{images/cropped_pdfs/bild_2_3-62.pdf}{PLL-demodulatorn}{fig:BildII3-62}
Bild~\ssaref{fig:BildII3-62} visar PLL-demodulatorn.
-Den frekvensmodulerade MF-signalen och en VCO-signal matas in i en
-fasjämförare.
+Den frekvensmodulerade MF-signalen och en VCO-signal matas in i en fasjämförare.
VCO-frekvensen följer frekvensändringarna hos FM-signalen.
Avstämningsspänningen för VCO är en likspänning.
Den modulerande LF-spänningen är överlagrad på denna likspänning.
diff --git a/koncept/chapter5-9.tex b/koncept/chapter5-9.tex
index 144143cef..7e0583289 100644
--- a/koncept/chapter5-9.tex
+++ b/koncept/chapter5-9.tex
@@ -225,8 +225,8 @@ \subsubsection{MF-bandbredd vid SSB (J3E)}
signaler från angränsande frekvenser.
Å andra sidan skulle ett för smalt MF-filter skära bort signaler i det
önskade frekvensregistret och försvåra mottagningen.
-Smala filter kan å andra sidan utnyttjas för att dämpa signaler, till exempel från
-en för nära liggande sändare eller en som har för stor bandbredd.
+Smala filter kan å andra sidan utnyttjas för att dämpa signaler, till exempel
+från en för nära liggande sändare eller en som har för stor bandbredd.
När närliggande sändare stör mottagningen ges följande möjligheter:
\begin{itemize}
diff --git a/koncept/chapter6-2.tex b/koncept/chapter6-2.tex
index da96ba9f7..71e06d94e 100644
--- a/koncept/chapter6-2.tex
+++ b/koncept/chapter6-2.tex
@@ -307,22 +307,12 @@ \subsection{PLL-styrd kortvågstransceiver}
Minnet blir ännu mer användbart, om det förutom frekvenser också kan lagra
uppgifter till exempel om sändningsslag och andra inställningar.
-\newpage % layout
-\subsection{Sammanfattning}
-
Till skillnad från den raka sändaren är den här beskrivna PLL-styrda
transceivern mycket komplicerad.
-Den tekniska utvecklingen går fort.
-Nya, bättre och mer invecklade apparater utvecklas ständigt.
-Men det är inte alls nödvändigt att använda det senaste och mest
-avancerade inom apparattekniken för att utöva amatörradio.
-Det går mycket bra att börja med enkla medel och med liten ekonomisk insats.
+Nya, bättre och mer invecklade apparater har fortsatts att utvecklas.
-% \newpage % layout
+Men det är inte alls nödvändigt att använda det senaste och mest avancerade inom
+apparattekniken för att utöva amatörradio.
+Det går mycket bra att börja med enkla medel och med liten ekonomisk insats.
Det finns ett stort utbud av begagnade apparater som i olika avseenden
är konkurrenskraftiga med senare konstruktioner.
-Det ligger i amatörradions traditioner att ta tillvara tillgänglig
-utrustning och förbättra denna efter bästa förmåga.
-
-Ytterst beror resultatet och framgången mest på radiooperatörens
-skicklighet, val av frekvens, antenn och tillfälle.
diff --git a/koncept/chapter8-3.tex b/koncept/chapter8-3.tex
index db74ec010..e72c4cb6f 100644
--- a/koncept/chapter8-3.tex
+++ b/koncept/chapter8-3.tex
@@ -244,51 +244,31 @@ \subsection{Lägsta användbara frekvens (LUF)}
\end{center}
\end{figure*}
-\subsection{Vågutbredningsförutsägelser}
-\index{vågutbredningsförutsägelser}
-\index{vågutbredning!förutsägelser}
+\subsection{Vågutbredningsprognoser}
+\index{vågutbredningsprognoser}
+\index{vågutbredning!prognoser}
\index{vågutbredning!propagation forecasts}
-\index{ursigram}
-\index{URSI}
-\index{Union Radio-Scientifique Internationale (URSI)}
-
-Det görs regelmässiga förutsägelser av de jonosfäriska förhållandena.
-Fortlöpande fysiska observationer, statistisk och matematisk bearbetning ligger
-till grund för förutsägelserna, vilka bland annat utnyttjas för att planera
-radiotrafiken.
-Vågutbredningsförutsägelser (eng. \emph{propagation forecasts}) som ger
-upplysningar om de lämpligaste frekvenserna och tiderna för olika
-förbindelsesträckor görs av både civila och militära institutioner.
-Tidigare meddelades sådana förutsägelser i offentliga publikationer samt i
-amatörradions tidskrifter och bulletiner.
-
-Idag finns i stort sett alla vågutbredningsförutsägelser, data över
-solaktiviteten och information om det geomagnetiska fältet fritt tillgängligt på
-internet.
-
-En sökning på nätet efter \emph{propagation forecast ham radio} ger träffar på
-många webbplatser.
-SSA:s webbplats har i högermarginalen information om \emph{solar terrestrial data}
-och \emph{calculated conditions}.
-
-Förr var vågutbredningsförutsägelser endast tillgängliga som \emph{Ursigram} som
-skickades per telex eller brev från \emph{Union Radio-Scientifique
-Internationale (URSI)}.
-
-Ursigrammen kunde erhållas genom ett dyrt årsabonnemang och de innehöll aktuella
-mätvärden såsom solfläckstal \(R\), \qty{10}{\centi\metre} solflux \(F\),
-magnetiskt index \(K\) och gränsdämpningsvärden.
-De kunde även innehålla anvisningar om särskilda händelser (flares,
-magnetstormar, polarkalott absorption, Mögel-Dellinger-effekter och liknande).
-
-Bild~\ssaref{fig:bildII7-9} visar en radioprognos för juni 1997 ur SSA:s
-medlemstidning QTC.
-Tabellen i bilden visar sannolikheten i procent för att få förbindelse på de
-olika kortvågsbanden från Sverige till andra länder och världsdelar.
-
-Trots sin höga ålder ger tabellen en bild över hur möjligheten att få en
-förbindelse på kortvåg varierar med frekvens och tid på dygnet.
-Observera även det låga solfläckstalet SSN (Sun Spot Number).
+Det finns ett brett utbud av datorprogram och webbsidor som ger
+vågutbredningsprognoser och observationer som underlättar för att förstå vilka
+frekvenser som kan vara aktuella för DX-trafik och när på dygnet som
+förhållandena är bäst.
+Verktygen är av två typer: långtidsprognoser och ''rymdväderobservationer''.
+Verktygen för långtidsprognoser har utvecklats under många decennier för att
+till exempel kunna ta fram frekvensscheman för utlandsprogrammen på kortvåg.
+Det mest kända verktyget är VOACAP, ursprungligen framtaget för Voice of America
+(VOA).
+VOACAP har fått ett fantastiskt fint webbgränssnitt för radioamatörer av
+Jari/OH6BG.
+Verktygen fungerar så att man matar in solaktiviteten och tidpunkten.
+Baserat på en medeljonosfär beräknar verktyget en förväntad MUF och signalstyrka
+på olika band.
+Solaktiviteten uttrycks i form av solfläckstalet (eng. \emph{Sun Spot Number, SSN}).
+SSN får man fram genom att observera solen och räkna antalet fläckar.
+SSN publiceras på internet dagligen på många olika internetsidor.
+Ett annat mått, som är nära korrelerat med solfläckstalet är solflödet (eng.
+solar flux) som antingen mäts i \unit{\watt\per\metre\squared} eller med hjälp
+av ett index, SFI (eng. \emph{Solar Flux Index}).
+Ett SFI på 100 motsvarar en genomsnittlig solaktivitet.
%%\largefig{images/cropped_pdfs/bild_2_7-09.pdf}{Radioprognos för amatörradiobanden på kortvåg}{fig:bildII7-9}
diff --git a/koncept/foreword.tex b/koncept/foreword.tex
index b36244ba5..51089c796 100644
--- a/koncept/foreword.tex
+++ b/koncept/foreword.tex
@@ -95,11 +95,11 @@ \section*{Denna bok}
Denna bok omfattar hela teorin för CEPT HAREC och PTS krav.
Den ingår i det utbildningspaket som kan köpas från SSA.
-Så till vida innehåller boken ämnen såsom grundläggande ellära, elektronik, komponenter,
-kretsar, radioteknik, elsäkerhet, regler, bestämmelser, bandplaner och tra\-fik\-metoder.
-Det finns även inlärningsanvisningar för morsesignalering för den
-som vill lära sig telegrafi.
-
+Så till vida innehåller boken ämnen såsom grundläggande ellära, elektronik,
+komponenter, kretsar, radioteknik, elsäkerhet, regler, bestämmelser, bandplaner
+och trafikmetoder.
+Det finns även inlärningsanvisningar för morsesignalering för den som vill lära
+sig telegrafi.
I bilagorna finns bland annat grundläggande matematik
och frekvensplaner för amatörradiotrafik.