From ee815045374c258a5a03118ee0ddd77d12ca81f4 Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: SM7NTJ Date: Sun, 21 Jan 2024 13:29:29 +0100 Subject: [PATCH 1/2] Snyggat till bilder bilderna 2.16 2.17 2.18 och 2.23 har ersatts med kodade figurer --- koncept/chapter2-5.tex | 62 ++++++++++++++++++++++++++++++++++++++---- koncept/chapter2-6.tex | 40 ++++++++++++++++++++++++--- 2 files changed, 92 insertions(+), 10 deletions(-) diff --git a/koncept/chapter2-5.tex b/koncept/chapter2-5.tex index 464f5c0cc..815e45bc2 100644 --- a/koncept/chapter2-5.tex +++ b/koncept/chapter2-5.tex @@ -99,16 +99,31 @@ \subsubsection{Diodens ström-spänningsförhållande} förlusteffekt. Denna värmer upp dioden. Vid för hög temperatur förstörs kristallstrukturen. En kiselkristall kan klara upp till \qty{200}{\degreeCelsius} medan en -germaniumkristall bara klarar \qty{75}{\degreeCelsius}. - -\smallfig[0.25]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-14.pdf}{Schemasymboler för dioder}{fig:BildII2-14} +germaniumkristall bara klarar \qty{75}{\degreeCelsius}.\\ + +\smalltikz{ + \begin{circuitikz}[american voltages] + % diodetyper bild 2.16 + % diod + \draw (0,0) to [D-, a_=$1$, l2^=K and A] (0,1); + % zenerdiod + \draw (1.5,0) to [zD-, l_=$2$] (1.5,1); + % kapacitansdiod + \draw (3,0) to [VC-, l_=$3$] (3,1); + % lysdiod + \draw (4.7,0) to [leD-, l_=$4$] (4.7,1); +\end{circuitikz} +}{Schemasymboler för dioder}{fig:BildII2-14} \newpage \subsection{Diodtillämpningar} \harecsection{\harec{a}{2.5.1.1}{2.5.1.1}} -Bild~\ssaref{fig:BildII2-14} illustrerar flera olika schemasymboler för dioder. - +Bild~\ssaref{fig:BildII2-14} illustrerar flera olika schemasymboler för dioder.\\ +1 Diod allmän symbol med Katod och Anod\\ +2 Zenerdiod\\ +3 Kapacitansdiod\\ +4 Lysdiod (LED)\\ % \noindent Likriktning är den vanligaste tillämpningen för dioder (se @@ -175,7 +190,42 @@ \subsubsection{Lysdioder (LED)} \subsection{Vakuumdioden i jämförelse med halvledardioden} % \smallfig[0.45]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15} -\mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15} +%\mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15} + +\smalltikz{ +\begin{circuitikz}[american voltages] + % dioder polarisering bild 2.17 + % passriktning + %vakuumdiode + \draw (0,0) node[diodetube]{}; + \draw (0,1) to (2,1); + \draw (2,1) to [R, a^=$R$] (2,-1); + \draw (2,-1) to [american voltage source] (-0.3,-1); + %diod + \draw (6,1) to [D-] (4,1); + \draw (4,1) to (4,-1); + \draw (6,1) to [R, a^=$R$] (6,-1); + \draw (6,-1) to [american voltage source] (4,-1); +\end{circuitikz}\\ +Passriktning\\ + +\begin{circuitikz}[american voltages] + % dioder polarisering bild 2.17 + % Spärriktning + %vakuumdiod + \draw (0,0) node[diodetube]{}; + \draw (0,1) to (2,1); + \draw (2,1) to [R, a^=$R$] (2,-1); + \draw (-0.3,-1) to [american voltage source] (2,-1); + %diod + \draw (6,1) to [D-] (4,1); + \draw (4,1) to (4,-1); + \draw (6,1) to [R, a^=$R$] (6,-1); + \draw (4,-1) to [american voltage source] (6,-1); +\end{circuitikz}\\ +Spärriktning\\ + +}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15} Bild~\ssaref{fig:BildII2-15} visar principen för hur de båda diodtyperna ingår i en strömkrets. diff --git a/koncept/chapter2-6.tex b/koncept/chapter2-6.tex index 4ae0ada41..a1b7408b5 100644 --- a/koncept/chapter2-6.tex +++ b/koncept/chapter2-6.tex @@ -4,7 +4,28 @@ \section{Transistorn} \label{transistorn} \index{transistor} -\smallfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-16.pdf}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16} +%\smallfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-16.pdf}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16} + +\smalltikz{ + \begin{circuitikz}[american,] + % transistortyper bild 2.18 + % npn transistor med markerade anslutningar + \draw (0,0) node[npn, tr circle=true](npn){NPN}; + \draw (npn.E) node[below]{E}; + \draw (npn.C) node[above]{C}; + \draw (npn.B) node[left]{B}; + %pnp transistor med markerade anslutningar + \draw (3,0) node[pnp, tr circle=true](pnp){PNP}; + \draw (pnp.C) node[below]{C}; + \draw (pnp.E) node[above]{E}; + \draw (pnp.B) node[left]{B}; + %jfet transistor med markerade anslutningar + \draw (6,0) node[njfet, tr circle=true](njfet){FET}; + \draw (njfet.E) node[below]{S}; + \draw (njfet.C) node[above]{D}; + \draw (njfet.G) node[left]{G}; +\end{circuitikz} +}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16} \subsection{Allmänt} \label{transistor_allmänt} @@ -12,13 +33,13 @@ \subsection{Allmänt} En transistor består av skikt av dopade halvledarelement som sammanfogats. Vanligt är två N-skikt och ett mellanliggande P-skikt (NPN-transistor) eller två P-skikt och ett mellanliggande N-skikt (PNP-transistor). -Skikten är försedda med anslutningar. +Skikten är försedda med anslutningar.\\ Bild~\ssaref{fig:BildII2-16} visar schemasymboler för de vanliga tran\-sistor\-typerna NPN-transistorer (bipolära), PNP-\-tran\-sistorer (bipolära) och FET-transistorer (fälteffekt-). -\newpage +%\newpage \subsection{NPN-transistorer} \harecsection{\harec{a}{2.6.1b}{2.6.1b}} \index{NPN-transistor} @@ -149,7 +170,18 @@ \subsubsection{Allmänt} men dessa typer har en relativt låg ingångsimpedans och därför högre styrström. Man säger därför att de är strömstyrda. -\smallfig[0.15]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-20.pdf}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20} +%\smallfig[0.15]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-20.pdf}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20} + +\smalltikz{ + \begin{circuitikz}[american,] + % transistortyper bild 2.23 + %jfet transistor med markerade anslutningar + \draw (6,0) node[njfet, tr circle=true](njfet){}; + \draw (njfet.E) node[below]{S}; + \draw (njfet.C) node[above]{D}; + \draw (njfet.G) node[left]{G}; +\end{circuitikz}\\ +}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20} Bild~\ssaref{fig:BildII2-20} anger en schemasymbol för en FET. From 7b5bfd032cca30c257d8762d87af7f406445ec0a Mon Sep 17 00:00:00 2001 From: SM7NTJ Date: Mon, 22 Jan 2024 08:46:25 +0100 Subject: [PATCH 2/2] justeringar 22 jan MIME-Version: 1.0 Content-Type: text/plain; charset=UTF-8 Content-Transfer-Encoding: 8bit plockat bort rader för ersatta bilder och justerat kod för transistorer --- koncept/chapter2-5.tex | 3 --- koncept/chapter2-6.tex | 7 ++----- 2 files changed, 2 insertions(+), 8 deletions(-) diff --git a/koncept/chapter2-5.tex b/koncept/chapter2-5.tex index 815e45bc2..9620bc1f1 100644 --- a/koncept/chapter2-5.tex +++ b/koncept/chapter2-5.tex @@ -189,9 +189,6 @@ \subsubsection{Lysdioder (LED)} \subsection{Vakuumdioden i jämförelse med halvledardioden} -% \smallfig[0.45]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15} -%\mediumfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-15.pdf}{Dioders polarisering i kretsen}{fig:BildII2-15} - \smalltikz{ \begin{circuitikz}[american voltages] % dioder polarisering bild 2.17 diff --git a/koncept/chapter2-6.tex b/koncept/chapter2-6.tex index a1b7408b5..a6133d97c 100644 --- a/koncept/chapter2-6.tex +++ b/koncept/chapter2-6.tex @@ -4,10 +4,8 @@ \section{Transistorn} \label{transistorn} \index{transistor} -%\smallfig{images/cropped_pdfs/bild_2_2-16.pdf}{Schemasymboler}{fig:BildII2-16} - \smalltikz{ - \begin{circuitikz}[american,] + \begin{circuitikz}[] % transistortyper bild 2.18 % npn transistor med markerade anslutningar \draw (0,0) node[npn, tr circle=true](npn){NPN}; @@ -170,10 +168,9 @@ \subsubsection{Allmänt} men dessa typer har en relativt låg ingångsimpedans och därför högre styrström. Man säger därför att de är strömstyrda. -%\smallfig[0.15]{images/cropped_pdfs/bild_2_2-20.pdf}{Schemasymbol för en FET}{fig:BildII2-20} \smalltikz{ - \begin{circuitikz}[american,] + \begin{circuitikz}[] % transistortyper bild 2.23 %jfet transistor med markerade anslutningar \draw (6,0) node[njfet, tr circle=true](njfet){};