diff --git a/.github/dependabot.yml b/.github/dependabot.yml index f1839833a..5f454fdfb 100644 --- a/.github/dependabot.yml +++ b/.github/dependabot.yml @@ -5,6 +5,6 @@ updates: schedule: interval: "monthly" groups: - actions-beroenden: + github-actions: patterns: - '*' diff --git a/CHANGELOG.md b/CHANGELOG.md index 1e3cd255f..bae050f83 100644 --- a/CHANGELOG.md +++ b/CHANGELOG.md @@ -9,7 +9,7 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0 - Nytt experimentellt byggmål för ebok i EPUB-format. ### Ändrat -- +- Förbättrade texter om simplex och halvduplex. ### Fixat - Rättat enstaka tecken på många ställen i boken. @@ -19,9 +19,6 @@ och följer [semantisk versionshantering](https://semver.org/lang/sv/spec/v2.0.0 ### Borttaget - -### Ändrat -- Förbättrade texter om simplex och halvduplex. - ## [2.6.0] – 2023-03-22 ### Ändrat - Makron ändrade till de för siunitx 3.0. diff --git a/koncept/appendix-beskrivningskoder.tex b/koncept/appendix-beskrivningskoder.tex index 1525d095f..8998b2f1e 100644 --- a/koncept/appendix-beskrivningskoder.tex +++ b/koncept/appendix-beskrivningskoder.tex @@ -69,7 +69,7 @@ \section{Bandbredd} \qty{2,4}{\kilo\hertz} & skrivs & 2K40 \\ \qty{25,3}{\hertz} & skrivs & 25H3 \\ \qty{6}{\kilo\hertz} & skrivs & 6K00 \\ - \qty{180}{\kilo\hertz} & skrivs & 181K \\ + \qty{180}{\kilo\hertz} & skrivs & 180K \\ \qty{6,25}{\mega\hertz} & skrivs & 6M25 \\ \end{tabular} \end{center} diff --git a/koncept/chapter1-10.tex b/koncept/chapter1-10.tex index f141fb85c..a1f39f096 100644 --- a/koncept/chapter1-10.tex +++ b/koncept/chapter1-10.tex @@ -23,7 +23,7 @@ \section{Digital signalbehandling (DSP)} Behandlingen kan även göras av dedikerad logik, alltså logik avsedd för speciellt ändamål, som inte kan programmeras på normalt sätt som en processor. Det är fortfarande \emph{Digital Signalbehandling}, men den används nu mer mest för de delar av -signlbehandlingen där man behöver utföra samma standardiserade jobb fort och +signalbehandlingen där man behöver utföra samma standardiserade jobb fort och effektivt. En processor kan i stället utföra de mindre frekventa jobben som därmed kan tillåtas vara mer komplexa. diff --git a/koncept/chapter1-4.tex b/koncept/chapter1-4.tex index 37d4f4929..85d221cb2 100644 --- a/koncept/chapter1-4.tex +++ b/koncept/chapter1-4.tex @@ -227,8 +227,8 @@ \subsection{Skärmning av magnetiska fält} \index{magnetiska fält!skärmning} \label{elektromagnetisk skärmning} -I grunden finns det två slags fält, det elektriska och det magnetiska. Det -finns även elektromagnetiska fält som är sammansatta av båda dessa. +I grunden finns det två slags fält, det elektriska och det magnetiska. +Det finns även elektromagnetiska fält som är sammansatta av båda dessa. Fält kan vara permanenta eller rörliga, varav här avses de rörliga. Ett rörligt magnetiskt fält genererar ett elektriskt fält. Omvänt generar ett rörligt elektriskt fält ett rörligt magnetiskt fält. diff --git a/koncept/chapter1-8.tex b/koncept/chapter1-8.tex index a07c460b2..cc72f4619 100644 --- a/koncept/chapter1-8.tex +++ b/koncept/chapter1-8.tex @@ -797,9 +797,10 @@ \subsubsection{Frekvensskiftsmodulation -- FSK} såsom Bell 103. Eftersom varje växling mellan frekvenser ger avbrott i bägge signalerna, likt -nycklingen i CW, så kommer de att skapa sidband. Av det skälet filtrerar man -gärna signalen, och använder man ett Gaussiskt filter får man -\emph{Gaussian Frequency Shift Keying (GFSK)} som används av till exempel GSM-telefoni. +nycklingen i CW, så kommer de att skapa sidband. +Av det skälet filtrerar man gärna signalen, och använder man ett Gaussiskt +filter får man \emph{Gaussian Frequency Shift Keying (GFSK)} som används av till +exempel GSM-telefoni. Man kan använda fler än två frekvenser, till exempel används fyra frekvenser i Continuous 4 level FM (C4FM), i Phase 1 radios, i Project 25 samt Fusion. @@ -1002,8 +1003,9 @@ \subsubsection{Symboltakt -- Baud rate} \index{enheter!baud (Bd)} Som vi redan sett exempel på kan ibland bitar skickas en och en, eller -ihopklumpade. Varje sådan ihopklumpning kallas \emph{symbol}, och en symbol -kan bära en eller flera bitar, ibland inte ens ett jämnt antal. +ihopklumpade. +Varje sådan ihopklumpning kallas \emph{symbol}, och en symbol kan bära en eller +flera bitar, ibland inte ens ett jämnt antal. Om man kan artikulera något i två olika \emph{nivåer} (av amplitud, fas, frekvens eller kombination), så kan man representera en bit. diff --git a/koncept/chapter10-4.tex b/koncept/chapter10-4.tex index cfa9b0252..1109d222b 100644 --- a/koncept/chapter10-4.tex +++ b/koncept/chapter10-4.tex @@ -269,5 +269,5 @@ \subsection{Förbättrad skärmning} och in genom andra apparaters hölje. Det medför att apparaternas skärmningar och jordning måste förbättras. Följ då elsäkerhetsbestämmelserna! -Se även kapitel~\ssaref{elektriskafält}, \ssaref{elektromagnetiskafält} och +Se även avsnitt~\ssaref{elektriskafält}, \ssaref{elektromagnetiskafält} samt \ssaref{jordning}. diff --git a/koncept/chapter2-1.tex b/koncept/chapter2-1.tex index 3a4821d12..41d91fbf7 100644 --- a/koncept/chapter2-1.tex +++ b/koncept/chapter2-1.tex @@ -127,11 +127,11 @@ \subsubsection{Massaresistor} \index{resistor!massa-} Det resistiva materialet består av kolmassa med bindemedel (kolkomposit). -Massan är bakad till en stav eller ett rör. Anslutningsledningarna är inbakade -i materialet. +Massan är bakad till en stav eller ett rör. +Anslutningsledningarna är inbakade i materialet. \emph{Massaresistorer} är lämpliga för lik- och växelströmskretsar med -låga krav på temperaturberoende och egenbrus. Den homogena kroppen gör att -egeninduktansen är låg. +låga krav på temperaturberoende och egenbrus. +Den homogena kroppen gör att egeninduktansen är låg. Å andra sidan uppstår vid höga frekvenser en skineffekt, det vill säga en strömkoncentration vid ytan, som medför viss resistansökning. @@ -193,8 +193,9 @@ \subsubsection{Trådlindad resistor} \index{trådlindad resistor} \index{resistor!trådlindad} -Det resistiva materialet är en metalltråd lindad på en stomme som tål -hög temperatur. Stommen kan vara av keramik, glas eller liknande. +Det resistiva materialet är en metalltråd lindad på en stomme som tål hög +temperatur. +Stommen kan vara av keramik, glas eller liknande. Tåligheten mot pulser och höga temperaturer är stor. \newpage % layout @@ -420,4 +421,8 @@ \subsubsection{Färgmärkning av resistorer} \label{tab:rcolors} \end{table} -\textbf{Exempel:} Gul, violett, orange, silver. Första är siffran 4, nästa är siffran 7 och den tredje orange är multiplikatorn $10^3$. Resultatet blir då 47\,kOhm. Till sist har vi toleransen som är silver och innebär $\pm 10\%$. +\textbf{Exempel:} Gul, violett, orange, silver. +Första är siffran 4, nästa är siffran 7 och den tredje orange är +multiplikatorn $10^3$. +Resultatet blir då 47\,kOhm. +Till sist har vi toleransen som är silver och innebär $\pm 10\%$. diff --git a/koncept/chapter2-2.tex b/koncept/chapter2-2.tex index 2a5d445bb..31ce6cefc 100644 --- a/koncept/chapter2-2.tex +++ b/koncept/chapter2-2.tex @@ -221,7 +221,7 @@ \subsection{Läckström} \index{kondensator!läckström} Med sitt extremt tunna dielektrikum har elektolytkondensatorn en mycket högre -kapaciatans än andra sorters kondensatorer, men den har också några nackdelar. +kapaciatans än andra sorters kondensatorer, men den har också några nackdelar. Bland annat kan den normalt endast användas med likspänning, den har hög förlustfaktor på grund av läckström och den värme som utvecklas av läckströmmen skapar övertryck till följd av gasbildning. @@ -280,8 +280,9 @@ \subsubsection{Variabla kondensatorer} \subsection{Temperaturkoefficient} På liknande sätt som med resistorer påverkas kapacitansen i kondensatorer av -temperaturen. Att sambandet mellan kapacitans och temperatur är viktigt förstås -av att temperaturkoefficienten i den frekvensbestämmande kapacitansen i en +temperaturen. +Att sambandet mellan kapacitans och temperatur är viktigt förstås av att +temperaturkoefficienten i den frekvensbestämmande kapacitansen i en oscillatorkrets är en av faktorerna för stabil frekvens. Temperaturkoefficienten \(\alpha _c\) anger kapacitansändringen per grad temperaturändring. diff --git a/koncept/chapter2-3.tex b/koncept/chapter2-3.tex index c150c5163..0e888a10a 100644 --- a/koncept/chapter2-3.tex +++ b/koncept/chapter2-3.tex @@ -8,9 +8,9 @@ \section{Induktorn} \subsection{Allmänt} \label{induktor_allmänt} -När elektrisk ström flyter genom en ledare alstras ett magnetfält omkring -den. Så snart strömmens styrka eller riktning ändras uppstår en motsvarande -så kallad elektromotorisk kraft (EMK) som motverkar ändringen. +När elektrisk ström flyter genom en ledare alstras ett magnetfält omkring den. +Så snart strömmens styrka eller riktning ändras uppstår en motsvarande så kallad +elektromotorisk kraft (EMK) som motverkar ändringen. Kraften finns i magnetfältet i form av lagrad magnetisk energi. diff --git a/koncept/chapter2-5.tex b/koncept/chapter2-5.tex index 8c4918bb7..464f5c0cc 100644 --- a/koncept/chapter2-5.tex +++ b/koncept/chapter2-5.tex @@ -9,8 +9,8 @@ \subsection{Allmänt} \label{dioden_allmänt} I en strömkrets kan av olika anledningar ström tillåtas att flyta i en riktning -men kanske inte i den motsatta. En anordning med en sådan funktion kallas för -en diod. +men kanske inte i den motsatta. +En anordning med en sådan funktion kallas för en diod. Först bestod en diod av två elektroder i vakuum (se avsnitt \ssaref{vakuumdioden}). Därav namnet vakuumdiod. @@ -116,7 +116,7 @@ \subsection{Diodtillämpningar} Halvledardioder utförs även för en rad andra ändamål och finns i en mängd varianter. -\subsubsection{Dioder för spänningsstabilisering (zenerdiod).} +\subsubsection{Dioder för spänningsstabilisering (zenerdiod)} \index{zenerdiod} \index{diod!zener} \label{diod_zener} @@ -134,8 +134,8 @@ \subsubsection{Dioder som variabla kondensatorer (kapacitansdiod, VariCap)} När en diod är polariserad i spärriktningen bildas ett spärrskikt. Olika polariseringsspänning alstrar olika tjocka spärrskikt och en spärrad diod - har på så sätt egenskaper som liknar dem i en variabel kondensator. Det finns - dioder där reglerbarheten av kapacitansen är speciellt utvecklad. + har på så sätt egenskaper som liknar dem i en variabel kondensator. + Det finns dioder där reglerbarheten av kapacitansen är speciellt utvecklad. \newpage \subsubsection{Lysdioder (LED)} diff --git a/koncept/chapter3-1.tex b/koncept/chapter3-1.tex index 91894abaa..0e9d8411e 100644 --- a/koncept/chapter3-1.tex +++ b/koncept/chapter3-1.tex @@ -356,8 +356,6 @@ \subsubsection{Uppladdning} En kondensator \(C\) seriekopplas med en resistans \(R\) och kopplas till spänningen \(U\). -% PHU: Bilden förvirrar. U i kretsschemat är samma som U_max i diagrammet. - Spänningen över kondensatorn stiger från 0~volt till \(U_{\it max}\) samtidigt som laddningsströmmen sjunker från \(I_{\it max}\) till 0~ampere. Spänningen över kondensatorn ökar exponentiellt under uppladdningen diff --git a/koncept/chapter4-1.tex b/koncept/chapter4-1.tex index 690ba1f54..cf0b79771 100644 --- a/koncept/chapter4-1.tex +++ b/koncept/chapter4-1.tex @@ -911,7 +911,6 @@ \subsection{Obalans i antennsystem} obalans, varvid den ändå kommer ge viss gemensam ström. För högre effekter kan därför en separat spärr komma att behövas. -% \newpage % layout Utöver balun finns även unun (unbalan\-ced-un\-balan\-ced) som gör impedanskonvertering enbart. @@ -922,4 +921,4 @@ \subsection{Obalans i antennsystem} Att undvika att det går gemensam ström, även kallad \emph{mantelström} kan krävas av många olika anledningar, och det är viktigt dels för att få ut energin där den ska, det vill säga radierat ut i luften på ett korrekt sätt, -men även av säkerhetsskäl så att inte utrustning eller personskada uppstår. +men även av säkerhetsskäl så att inte utrustnings- eller personskada uppstår. diff --git a/koncept/chapter6-1.tex b/koncept/chapter6-1.tex index 89e113f66..24840627d 100644 --- a/koncept/chapter6-1.tex +++ b/koncept/chapter6-1.tex @@ -495,8 +495,9 @@ \subsection{CW-klickar} \label{cw-klickar} Vid CW kan för snabb stig och falltid på bärvågen ge onödig bandbredd och -uppfattas som klickar eller chirpar. Då detta är störande ska bandbredden -begränsas genom att filtrera bärvågens till- och frånslag. +uppfattas som klickar eller chirpar. +Då detta är störande ska bandbredden begränsas genom att filtrera bärvågens +till- och frånslag. \subsection{SSB övermodulation och splatter} \harecsection{\harec{a}{5.4.12}{5.4.12}} @@ -513,8 +514,9 @@ \subsection{RF-spurioser} \index{spurios} Utöver den förväntade bärvågen kan en sändare skicka ut frekvenser som vare -sig tillhör bärvåg och dess sidband. Harmoniska undertoner samt helt andra -orelaterade frekvenser ska vara undertryckta. +sig tillhör bärvåg och dess sidband. +Harmoniska undertoner samt helt andra orelaterade frekvenser ska vara +undertryckta. Detta regleras i EMC standarden för radioutrustning, i det här fallet för amatörradio. diff --git a/koncept/inkludera-kapitel.tex b/koncept/inkludera-kapitel.tex index 9fd6f0bd1..a88077843 100644 --- a/koncept/inkludera-kapitel.tex +++ b/koncept/inkludera-kapitel.tex @@ -1,108 +1,221 @@ % Kapitel 1 Ellära +% Avsnitt 1.1 Elektriska grundbegrepp \input{koncept/chapter1-1} +% Avsnitt 1.2 Elektriska kraftkällor \input{koncept/chapter1-2} +% Avsnitt 1.3 Elektriskt fält \input{koncept/chapter1-3} +% Avsnitt 1.4 Magnetiskt fält \input{koncept/chapter1-4} +% Avsnitt 1.5 Elektromagnetiska vågor \input{koncept/chapter1-5} +% Avsnitt 1.6 Sinusformade signaler \input{koncept/chapter1-6} +% Avsnitt 1.7 Icke sinusformade signaler \input{koncept/chapter1-7} +% Avsnitt 1.8 Modulation \input{koncept/chapter1-8} +% Avsnitt 1.9 Effekt och energi +% Avsnitt 1.10 dB med miniräknare +% Avsnitt 1.11 Decibel över 1 mW vid 50 ohm +% Avsnitt 1.12 Sambandet spänning och dBm \input{koncept/chapter1-9} +% Avsnitt 1.13 DSP \input{koncept/chapter1-10} % +% % Kapitel 2 Komponenter +% Avsnitt 2.1 Resistorn \input{koncept/chapter2-1} +% Avsnitt 2.2 Kondensatorn \input{koncept/chapter2-2} +% Avsnitt 2.3 Induktorn \input{koncept/chapter2-3} +% Avsnitt 2.4 Transformatorn \input{koncept/chapter2-4} +% Avsnitt 2.5 Halvledardioden \input{koncept/chapter2-5} +% Avsnitt 2.6 Transistorn \input{koncept/chapter2-6} +% Avsnitt 2.7 Elektronrör \input{koncept/chapter2-7} +% Avsnitt 2.8 Digitala kretsar \input{koncept/chapter2-8} +% Avsnitt 2.9 IC +% Avsnitt 2.10 Operationsförstärkare \input{koncept/chapter2-9} +% Avsnitt 2.11 Värmeutveckling \input{koncept/chapter2-10} % +% % Kapitel 3 Kretsar +% Avsnitt 3.1 Serie och parallellt \input{koncept/chapter3-1} +% Avsnitt 3.2 Filter \input{koncept/chapter3-2} +% Avsnitt 3.3 Kraftförsörjning \input{koncept/chapter3-3} +% Avsnitt 3.4 Förstärkare \input{koncept/chapter3-4} +% Avsnitt 3.5 Detektorer -- Demodulatorer \input{koncept/chapter3-5} +% Avsnitt 3.6 Oscillatorer \input{koncept/chapter3-6} +% Avsnitt 3.7 Kristalloscillatorer \input{koncept/chapter3-7} +% Avsnitt 3.8 Frekvensblandare \input{koncept/chapter3-8} +% Avsnitt 3.9 Modulatorer \input{koncept/chapter3-9} +% Avsnitt 3.10 Digital signalbehandling \input{koncept/chapter3-10} % -% Kapitel 4 Isolation och jord +% +% Kapitel 4 Isolation och jordning +% Avsnitt 4.1 Isolation +% Avsnitt 4.2 Jordning +% Avsnitt 4.3 Gemensam och diff \input{koncept/chapter4-1} % +% % Kapitel 5 Mottagare +% Avsnitt 5.1 Mottagare \input{koncept/chapter5-1} +% Avsnitt 5.2 Raka mottagare \input{koncept/chapter5-2} +% Avsnitt 5.3 Superheterodynmottagare \input{koncept/chapter5-3} +% Avsnitt 5.4 Jämförelse superheterodyn \input{koncept/chapter5-4} +% Avsnitt 5.5 Panoramamottagare \input{koncept/chapter5-5} +% Avsnitt 5.6 Mottagningskonvertern \input{koncept/chapter5-6} +% Avsnitt 5.7 Transvertern \input{koncept/chapter5-7} +% Avsnitt 5.8 AGC \input{koncept/chapter5-8} +% Avsnitt 5.9 Egenskaper i mottagare \input{koncept/chapter5-9} % +% % Kapitel 6 Sändare och transceivers +% Avsnitt 6.1 Sändare +% Avsnitt 6.2 Egenskaper i sändare \input{koncept/chapter6-1} +% Avsnitt 6.3 Transceiver \input{koncept/chapter6-2} % +% % Kapitel 7 Antennsystem +% Avsnitt 7.1 Allmänt \input{koncept/chapter7-1} +% Avsnitt 7.2 Polarisation \input{koncept/chapter7-2} +% Avsnitt 7.3 Antenner för kortvåg \input{koncept/chapter7-3} +% Avsnitt 7.4 Riktantenner för kortvåg \input{koncept/chapter7-4} +% Avsnitt 7.5 Antenner för VHF/UHF/SHF \input{koncept/chapter7-5} +% Avsnitt 7.6 Transmissionsledningar \input{koncept/chapter7-6} % +% % Kapitel 8 Vågutbredning +% Avsnitt 8.1 Kraftfält antenner \input{koncept/chapter8-1} +% Avsnitt 8.2 Radiovågornas egenskaper \input{koncept/chapter8-2} +% Avsnitt 8.3 Jonosfärskikten \input{koncept/chapter8-3} +% Avsnitt 8.4 Solens inverkan \input{koncept/chapter8-4} +% Avsnitt 8.5 Vågutbredning på kortvåg \input{koncept/chapter8-5} +% Avsnitt 8.6 Vågutbredning på VHF-EHF \input{koncept/chapter8-6} +% Avsnitt 8.7 Brus och länkbudget \input{koncept/chapter8-7} % +% % Kapitel 9 Mätteknik +% Avsnitt 9.1 Att mäta \input{koncept/chapter9-1} +% Avsnitt 9.2 Mätinstrument \input{koncept/chapter9-2} % +% % Kapitel 10 EMC +% Avsnitt 10.1 Störningar och störkänslighet \input{koncept/chapter10-1} +% Avsnitt 10.2 Störningar i elektronik \input{koncept/chapter10-2} +% Avsnitt 10.3 Störningsorsaker \input{koncept/chapter10-3} +% Avsnitt 10.4 Avstörningsmetoder \input{koncept/chapter10-4} % +% % Kapitel 11 Elektromagnetiska fält +% Avsnitt 11.1 Inledning +% Avsnitt 11.2 Fält +% Avsnitt 11.3 Allmännaråd +% Avsnitt 11.4 Utvärdering av EMF +% Avsnitt 11.5 Egenkontroll +% Avsnitt 11.6 Sammanfattning \input{koncept/chapter11-1} % +% % Kapitel 12 Elsäkerhet +% Avsnitt 12.1 Människokroppen \input{koncept/chapter12-1} +% Avsnitt 12.2 Allmänna elnätet \input{koncept/chapter12-2} +% Avsnitt 12.3 Faror \input{koncept/chapter12-3} +% Avsnitt 12.4 Åska \input{koncept/chapter12-4} % +% % Kapitel 13 Trafikreglemente +% Avsnitt 13.1 Fonetiska alfabet \input{koncept/chapter13-1} +% Avsnitt 13.2 Q-koden \input{koncept/chapter13-2} +% Avsnitt 13.3 Trafikförkortningar \input{koncept/chapter13-3} +% Avsnitt 13.4 Internationell nödtrafik \input{koncept/chapter13-4} +% Avsnitt 13.5 Anropssignaler +% Avsnitt 13.6 Användning av anropssignal +% Avsnitt 13.7 Exempel på kontakt +% Avsnitt 13.8 Innehåll i förbindelse +% Avsnitt 13.9 Hederskod +% Avsnitt 13.10 Ordningsregler \input{koncept/chapter13-5} +% Avsnitt 13.11 Bandplaner +% Avsnitt 13.12 Svenska bandplaner \input{koncept/chapter13-6} % +% % Kapitel 14 Bestämmelser +% Avsnitt 14.1 ITU RR \input{koncept/chapter14-1} +% Avsnitt 14.2 CEPT \input{koncept/chapter14-2} +% Avsnitt 14.3 Svensk lag och föreskrift \input{koncept/chapter14-3} % -% Kapitel 15 Regler och trafikmetoder +% +% Kapitel 15 Att skriva loggbok +% Avsnitt 15.1 Ändamål +% Avsnitt 15.2 Kunna visa hur man för en loggbok +% Avsnitt 15.3 Föra in data +% Avsnitt 15.4 Rapportkoder \input{koncept/chapter15-1} % +% % Kapitel 16 Morsesignalering +% Avsnitt 16.1--16.18 \input{koncept/chapter16-1} diff --git a/koncept/introduction.tex b/koncept/introduction.tex index eb6b62f8a..8f5c597ce 100644 --- a/koncept/introduction.tex +++ b/koncept/introduction.tex @@ -30,8 +30,7 @@ \subsection*{HUR blir man radioamatör?} För att få sända med amatörradiosändare måste man ha amatörradiocertifikat. Man kan antingen söka sig till någon av de klubbar som har kurs, eller skaffa SSA:s utbildningspaket och studera på egen hand. -Post- och telestyrelsen har övningsprov online som man kan testa sina kunskaper -på. +SSA har övningsprov online som man kan testa sina kunskaper på. När man är mogen för att avlägga certifikatprov så skriver man för någon av de provförrättare som finns. De klubbar som har utbildning brukar planera prov med den grupp elever de har.